Fick frågan om varför jag inte skriver i bloggen längre av min sambo idag så det kanske är dags för en liten update. Tycker inte att det är så kul att blogga längre faktiskt, av ingen speciell anledning, så det blir lite långt mellan gångerna. Däremot kanske det blir någon vlogg istället när lusten faller på. 

 

På hästfronten rullar det på. Helge gör små framsteg hela tiden men får också sina skitjobbiga perioder där hans psyke gör det 100 ggr svårare än det hade behövt vara. Oftast kan jag hantera det men ibland blir jag galen på honom. Man blir så frustrerad när han bara blockerar allt och inte lyssnar på vad man säger. Svår, svår häst men när han är lugn och med så är han värd allt. Knäppisen. 

I helgen ska vi träna för Göran Liljestam så det ska bli roligt. Ska försöka träna lite oftare året som kommer. Vi har inte riktigt varit på den nivån att vi hade kunnat ta till oss så mkt av hjälp utifrån tidigare i år. Det låter kanske jättedumt men jag har själv hittat massor av knappar på Helge det senaste halvåret på ett sätt de flesta tränare inte förespråkar. Han är ju speciell iom att han har två stelopererade kotor i halskotpelaren. Det är inte bara att rida som på en vanlig häst och tro att allt ska funka.  Så jag har testat mig fram väldigt mycket i år och anammat Cornelia Rylens ridsätt en del. T ex att inte rida innerskänkel till yttertygel utan att först få honom att följa tygeln och bli mjuk i halsen och då inte ha så mkt stöd på yttertygeln, i början. Ingrid Jerlin som jag tränar för ibland och jag tänker lika där och nu när jag kan börja rida med mer stöd på yttertygeln kan jag även testa fler tränare eftersom att det alltid blir fullt på Ingrids träningar och det är svårt att få en tid.

Det gäller även att tränaren förstår att jag inte vill rida min häst låst. Jag vill ha väldigt lätt hand och inte driva fram honom till ett stöd till en hård hand utan att han bär sig själv och vågar ta stöd på bettet själv, inte att det blir en lättnad för honom att göra det för att komma undan hårda händer, om ni fattar. Man ser alldeles för många ryttare rida så och det är inte så jag vill rida.

På lördag vill jag få hjälp med att han ska vara lätt fram, kvick och mjuk. Det som jag fokuserar på varje gång jag rider. Att han inte får bli framtung, inte hänga i handen, att han ska lyssna på drivning direkt och följa tygeltag när jag vill svänga eller ställa. 

 

Grande han lever livets glada dagar i gräshage med några promenader per vecka och tömkörning ibland. Vara rörlig och glad, det är hans uppgift. 

 

 

Nu äger jag nästan bara täcken från Horseware och har lagt upp det så att jag har många tunnare täcken jag kan sätta fast liners i. På så sätt kan man använda de flesta täckena hela året och de torkar fortare än tjocka vintertäcken. 

 

Det var allt för denna gång.

Jag kommer inte att skriva om annat än hästar och sånt som hör det till längre så är du inte en hästmänniska har du nog inte mycket att hämta här.

 

Får se när vi hörs nästa gång.