Veterinärbesöket i måndags blev flyttat så vi åkte till Rättvik igår istället, passade egentligen mig bättre så det var bra.

Innan vi åkte fick han gå ut i hagen en timme och äta där sen när vi kom till Rättvik gick jag med honom en halvtimme ifall han skulle behandlas, då fick han iaf någon motion under dagen vilket är viktigt för honom.

 

Vi började undersökningen med longering i trav och galopp där Ingela såg precis det jag upplevt, att han skjuter ut vänster bak och inte driver framåt som han borde. Eftersom han inte går att böja pga hans shivering så bedövades knät och så longerades han igen. Då spårade han och rörde sig bättre men inte helt bra. På gången i trav syntes en liten störning även på höger bak så han behandlades i båda bakknäna. Han har ju känts bättre än nånsin i ridningen och Ingela berättade att just det här händer många hästar. Att de jobbat på riktigt bra men blivit lite trötta, lite ansträngda och behöver lite stöttning. Nu menar jag inte att det är normalt att hästen ska behöva behandlas, såklart inte, men att det är vanligt och ingen stor grej att det kan bli såhär. Och när det är Helge man pratar om får man ju bli glad att det verkar vara så pass "simpelt". Med tanke på vad han gått igenom så är varje dag en bonus i princip.

Vi ska på återbesök om ett par veckor och till dess ska vi skritta/jogga och hålla igång eftersom han knappt är halt alls.

 

En knöl mellan hans ganascher kollades också för den hade växt väldigt bara på några dagar. Det var ett melanom som blivit svullet och vätskade men det ska nog torka ut framöver.

 

Ingela var väldigt positiv till Helge överlag. Han såg fin ut i kroppen, han vände fint och lätt på stallgången, hon fick böja honom fram utan problem (det är nästan bara jag som får lyfta benen på honom, hans shivering påverkar även frambenen) och han blev behandlad i knäna utan sedering och utan att lyfta upp något framben. Han är så otroligt snäll att sticka. Han reagerar inte alls. Nästan så att man tror att han inte har någon känsel =P Det har han förstås.

Vi böjde som sagt honom fram för att se om han reagerade på hovlederna där han har sina broskskador men det var inga problem varken där eller i kotor, knän och bog. Helt ren och fin fram. Så det är ju skönt så han inte börjat avlasta bakbenen och slita på frambenen. Tur att jag känner min häst så väl att man upptäcker sånt här i tid. Hans hälta var så liten att jag fick lov att leta för att se och jag är ändå ganska duktig på att se hältor och rörelsestörningar.

 

Summa sumarum; ett positivt besked! Är han inte bra vid återbesöket finns det andra återgärder att sätta in. Här gräver vi inte ner oss =) Det känns ju bättre att han får skador som normala hästar får och inte något som är pga wobbler eller operationen.