Lyssnade på en bra podd igår när jag jobbade. Man talade om huruvida man vill bli ihågkommen för vad man gjort eller för vad man har/visar upp. På ett plan är det ju roligt att ha fina, dyra saker men i det stora hela är det ju egentligen helt oviktigt.

 

 

Får man välja mellan att t ex uppfinna något bra som hjälper många i vardagen eller att skryta med dyra kläder, champagnen man dricker eller dyra köttet på tallriken på dyra restaurangen så väljer iaf jag det första alternativet utan tvekan.  Att känna att man måste ha en viss status och att folk inte accepterar en utan den låter ju hemskt. Köpa sig status kan vem som helst som har lite pengar göra, men att förtjäna respekt och beundran på riktigt är inte lika lätt. 

 

Mina hästar gör att jag inte kan köpa mig någon status så jag får väl försöka vara en så bra medmänniska, flickvän, dotter, syster, hästägare, vän, ryttare, kollega, anställd m,m som jag bara kan istället. Vilket jag hoppas att jag hade även om jag haft miljoner på kontot.