Helge, Helge, Helge. Fick höra av en bekant på ridklubben i Orsa att Helge var den mest speciella häst hon någonsin träffat, och jag är beredd att hålla med. Inte bara på ett bra sätt. För MIG är han såklart världens bästa tillsammans med Grande och har en speciell plats i mitt hjärta MEN han är otroligt svår också. Skulle någon annan ta hand om honom en längre tid skulle jag behöva skriva en hel bibel om hur man ska gå tillväga. 

 

Men det här är något jag tänkt på senaste dagarna.

 

Han är väldigt lättstressad och har ett enormt kontrollbehov. Han vill ha koll på allt och alla. Han är den som tittar upp först när man kommer runt hörnet mot hagarna. Han är den som kommer till grinden i hagen först. Han är den som håller koll när man bygger nya hagar osv. Han är otroligt nyfiken och vill vara med på allt, hela tiden.

Om han står på stallgången och jag går ut ur stallet, oavsett om det är andra hästar inne och även andra människor så steppar han runt, ställer sig med huvudet högt och "panikblick" och gnäggar när jag kommer tillbaka. Kontroll på matte much? Han är väldigt lik mig på det viset då mitt kontrollbehov också är påtagligt. 

Han är lätt att ha med sig på träningar osv men man ser på honom att han har stenkoll trots att han är lugn. Han står och lyssnar på minsta lilla grej. Han vill ha koll, som sagt. 

 

Han är svår att hålla hullet på. Han får fri tillgång på hö både ute och inne. Det hö han får inne äter han inte upp och även ute lämnar de hö ibland. Just nu får de även gå på gräs nån timme varje dag. Jag beställer lusernpellets och musli från USA med lågt socker- och stärkelseinnehåll eftersom han mår bättre av det men man kan ju inte trycka i honom hur mycket sånt som helst heller. Lusernstrå med samma låga värden finns inte häromkring. Jag gillar inte tanken att bara ösa i dem massa kraftfoder om de är tunna utan att ge mer grovfoder och ta reda på varför de inte lägger på sig.

Han kommer få gå på gräs så mycket han klarar av i sommar, men såklart så mår han inte bra av för mycket gräs heller (ev PSSM), för att komplicera det hela ännu lite till.

 

Han är ganska tjurig när man gör i ordning honom. Framförallt när man sadlar och drar gjorden och så fort man slutar kan man mysa med honom och klia osv.

Han har även fått tillbaka lite sadeltvång på sista tiden och han reagerar på två av fyra triggerpunkter för magsår, de två "lindrigaste". Har de gått länge eller har väldigt ont reagerar de även de två andra punkterna. 

 

SÅ. Jag har funderat på om han har magsår eller början till, magkatarr. 

Egentligen vore det konstigt om han INTE hade haft någon tendens till det med tanke på hans psyke. 

 

Stress, svår att få upp i hull och hans ilska när man grejar med magen på honom. Bara de tre sakerna är ju nog. Fixade recept på Gastrogard på fem min i morse ("tur" att man är välkänd i veterinärkretsar) så jag ska hämta ut det och testa. Det har inga biverkningar så det gör liksom ingenting att bara testa, mer än för min stackars arma plånbok dvs. Det är skitdyrt. 

 

Jag tror att tackvare att han får så mycket grovfoder så har jag kunnat hålla det i schack för det hade nog kunnat vara mycket värre. Han har inga kolik-symptom så att man skulle misstänka blödande magsår etc men små saker som gör att jag ändå har mina funderingar på om inte GG kan hjälpa. Det återstår att se.