Hennes tänk passade perfekt för oss. En del tränare, både dressyr och hopp förespråkar metoden "erbjud ett stöd i handen och rid fram till det", lite "sparka och dra" tills hästen är mellan hand och skänkel (böjer på nacken pga trycket i munnen/nacken). Själv vill jag att hästen ska rulla igång bakifrån, bära sig och själv söka stöd på bettet. Lotta ville att hästarna skulle ridas exakt så så det kändes riktigt bra. Väldigt lätt hand och göra det lätt för hästen att jobba rätt. Helge fick jag rida mycket rakriktad för att han inte kommer till sin rätt ordentligt när jag ställer honom. I början måste han få vara rak i kroppen och jobba liksidigt, tills han är lösgjord och kan böja sig utan att det blir för jobbigt. Ytterhjälper och runda honom en aning runt innern. 

Jag har alltid varit lätt i handen men nu ska jag bli ännu lite lättare och det blir en utmaning som jag ska ta mig an med glädje. Kände stor skillnad på Helge redan på några sekunder när jag ändrade min ridning så jag hoppas detta tar oss ett steg framåt. Nästa gång ska jag rida dressyr för henne istället. Vi har en lång väg att gå och kan behöva lite fler grundläggande pass på vägen innan vi gör svårare saker.  

En treårig Helgeplutt.