Nej, jag ska inte ragga, inte i någon form alls faktiskt, men i Älvdalen, där ska det jävlaranamma raggas som aldrig förr i helgen. 

Helgen (veckan) de alla har väntat på hela året är kommen!

Männen i lite för stora jeans, boots, t-shirt med fyndigt tryck ("Riktiga män rakar pungen med vinkelslip", "Att styla en Saab är som att sminka en gris" etc), kanske en skinnväst och antingen luggen i våg eller kepsen som de köpt på samma marknad som tischan och JD-flaskan i högsta hugg.

Kvinnorna i antingen kvinnoversionen av ovanstående outfit eller valfri prickig klänning plus klackar så höga att de inte ens kan krypa i dem. Fint skareva. 

 

Det ska supas skallar i bitar, hängas ut diverse kroppsdelar ur bilfönster, skrikas för full hals och "sjungas" med i hela Eddie Meduzas samlade verk. Däck ska blankslipas inför storögd publik på "The Strip" eller varför inte på självaste bygatan till farbror polisens stora förtret.

Man ska antingen släpa eller släpas hem av, för kvällen lämplig partner och dagen efter fundera på huruvida man ska skryta för bekantskapskretsen om fångsten eller fly landet.

Älvdalens kommuns luft kommer denna helg innehålla mer koldioxid än en normal miljonstad i USA sammanlagt under ett år och förödelsen på söndagen i den lilla byn är total. Det ska städas, plockas skräp, burkar och skrapas ihop en och annan förvirrad blöjraggare som just vaknat i sin egen spya i diket utanför Parken. 

 

Fordonen man tar sig fram i är av en salig blandning.

Den gamla hederliga 240:n är förstås vanligt förkommande, vars chaufförer just passerat 15 års-sträcket och känner sig enormt tuffa med sin lgf-skylt, några tärningar i backspegeln, tonade rutor och sänkt till den milda grad att man inte tar sig över en mattkant utan att skrapa i hela underredet (det gör förstås inget, en 240 går bara inte sönder, det är sen gammalt)(undertecknad körde t ex sin torr på olja utan att något hände). Bak har man baslådor lika stora som oljefat och kommer man undan med endast tinnitus och inte rubbad hjärtrythm pga volymen får man vara nöjd.

 

En annan flititgt använd bil i dessa sammanhang är den vanliga amerikanaren. Den där bilen mannen i huset älskar mer än sin fru och barn tillsammans, den där bilen han putsar och donar med vintern lång och är stolt som en tupp över. Att famljen aldrig kan åka utomlands eller äta en redig oxfilé till middag nu och då spelar ingen roll, bara det finns råd med reservdelar och soppa till v8:an med 350 hungriga hästar så får de duga med makaroner och ketchup (hmmm liknar ett annat dyrt intresse må jag säga). I vanliga amerikanaren spelas allt som oftast Lasse-Stefanz och nåde den som spiller cola-groggen i sätet, den får gå hem oavsett om man är halvvägs till Särna. That´s how they roll.

 

Sist men inte minst är "skräphögen". Det är precis vad det låter som. En skräphög på hjul. Den ska vara rostig, vääääldigt rostig helst, den ska gärna ta i marken när man kör, spotta ut svartrök och innehålla minst 5 toktattuerade rägers som gapar med i bästa punkrockbandets skrikochskrän-musik med näven högt i skyn medan man spiller öl och askar ciggen över hela bilen, men det gör inget. Skräphögen ska va så. Skräpig.

 

För oss "vanliga" människor som förirrat oss till våran grannkommun i norr i dessa tider kan upplevelsen bli traumatisk. Terapi brukar vara att föredra men ibland är det försent, det finns liksom gränser för hur många håriga rövar och spyor man faktiskt tål att se ;) Kanske springer man till skogs och kommer aldrig mer tillbaka. Man vet aldrig, men lite svinn får man räkna med vid en sånhär tillställning.

 

M & M i sin fulla flärd. Årets höjdpunkt. Veckan då hembrännaren går in i väggen och ansöker om sjukpension, veckan då sjukfrånvaron på fabriken stiger högre än vid sommar-OS (om man varit så dum att inte ta semester vecka 32), veckan då Älvdalens befolkning ökar med 200%. Nu jävlar är den här och SOM DET SKA FIRAS!

 

 

 

Skämt åsido, Musik och motor vara riktigt trevligt faktiskt. Har själv varit där och sett Eva Eastwood och Boppers en gång i tiden. Mycket trevligt var det och amerikanare med mycket under huven är ganska häftiga att se (och höra) på. 

Den här gången håller jag mig hemma dock. Mitt tålamod för fyllon i kvadrat är uttjänat för längesen och dessutom är jag fortfarande sjuk. 

 

 

 

Nä men, se där ja. Iförd prickig klänning framför en amerikanare i goda vänners lag. 

Ptja.. så illa är det kanske inte med raggare trots allt ;)