Lyssnade på tidningen Ridsports podd igår med Andrea Berlin och Charlotte H-B. Intressant att lyssna på proffsen hur de tränar och jobbar. Mental träning är oerhört viktigt på den nivån. Nervositet får liksom inte sätta stopp för ens prestation utan när man väl är på tävlingsplatsen är det fokuserad man ska vara. Lite fjärilar i magen är bara bra men att vara så nervös att man mår dåligt går ju inte.

Charlotte tar med jämna mellanrum hjälp av en mental tränare och hon verkar jättenöjd med sina resultat och deras upplägg. Jag skulle också vilja testa jobba med en mental tränare nångång. Både jag och Helge blir ju lätt stressade och är den ena det kan du skriva upp att den andra blir det också. Jag FÖRSÖKER mitt yttersta att inte bli påverkad av när han är spänd men det är inte lätt. Ibland kan jag skritta på långa tyglar 1,5 timme utan att han slappnar av, jag kan galoppera långt i högt tempo och han är likadan. Vissa dagar är han omöjlig och då blir jag frustrerad. Man känner sig värdelös som ryttare som inte kan få sin häst lugn, men som jag skrivit förut, jag har ALDRIG haft att göra med en häst som har sådant psyke som Helge har. Han är så sjukt svår så ni förstår inte. MEN när han är avslappnad kan han bli så fantstiskt fin också. Han är som två olika hästar =) 

Iaf så skulle det vara häftigt att testa en mental coach, se om det skulle göra någon skillnad. För Charlotte har det ju blivit stor skillnad. 

 

Från det ena till det andra så var vi ute och klättrade i massa backar igår. Passar på medan det är mjukt. Det skulle bli kallare längre fram i veckan. Han var inte alls lika fin som i söndags men inte helt hemsk heller. Jag red väl kanske bättre i söndags helt enkelt. 

 

Idag fick båda en promenad på 30 min på grus. Imorgon ska jag rida ut Helge igen och då ska vi busgaloppera lös ryggen lite och se om han blir annorlunda att rida. I söndags hade han ju gjort många cirkusövningar innan vi red och var ju grymt fin att rida efteråt ;)