Idag följde jag med kära mor på en shopping-tur. Att följa kära mor på shopping brukar sluta i misär, elände, hunger och brist på sömn. Det brukar med andra ord kunna ta sin "lilla tid" (dont get me started om IKEA, det är som ett fängelsestraff). Dagens handling resulterade dock bara i mat, vilket också var tanken. Hästarnas mat var dyrare än min i vanlig ordning.

Jag köpte nästan bara grönsaker. Tänkte försöka vara lite nyttigare nu igen när det snart är sommar men det vet både du och jag att det inte kommer bli långvarigt. Inlägget nedan är alltså inte helt seriöst. Inte räcker några grässtrån till lunch inte. Här framför mig på tallriken ligger lite fler strån, lite ost (köpte vitlöksost! SÅ. SJUKT. GOD. Tur att ingen behöver hångla med mig i helgen) och lite annat tjafs som jag förmodligen inte blir mätt på och så kompenssationsäter jag ikapp det ikväll när det bjuds på tacos i sann svennebanan-anda såhär en fredag. Jag kommer såklart vara lite sur fram tills dess eftersom jag måste mocka skit och rida utan riktig mat i kroppen. Fast jag brukar förstås vara lite sur ändå, som standard.  

 

Till mina reflektioner då. Här i Mora har vi ÖoB, Dollar Store, Willys, Lidl redan och snart även Rusta och något annat "billighetsvaruhus". Conclusion: Vi är ena fattiga och snåla jävlar som bor här eftersom alla dessa kan gå runt. Jag är själv en av dem dessvärre. Hade jag inte haft hästarna hade jag ju druckit Clos du Mesnil till min gåslever varje dag.

Jag har dock vänligt men väldigt bestämt sagt till mig själv att man handlar EKOLOGISKT och SVENSKT, oavsett hur fattig man är. Och jag lyder. Det känns bra för samvetet. Man vill ju inte hamna i helvetet. Vatten och bröd, bara det är ekologiskt så.

 

Fick för övrigt blunda när jag gick förbi chipshyllan på Ica Maxi idag. Det är tortyr. Jag klarade det iaf utan att köpa en enda saltad, friterad, fantastisk potatisbit och firade med att köpa ett kvalitétsnagellack för 10 spänn. Nagellack när man har häst är ändå ett skämt. Om man måste sadla och rida själv vill säga. Lisen och de andra i "överklassen", som det så fint hette, har förstås folk som både målar deras naglar, torkar dem i röven och håller i tyglarna åt dem så naglarna inte riskerar att gå sönder. 

 

Jag hör också till den skara som inte gillar det där med att ridning skulle vara en överklass-sport. Är det överklass att gå upp tidigt JÄMT, jobba arslet av sig 7-22 typ och inte klara sig utan hästägare, sponsorer och bra kontakter (förutom att rida grymt bra och slita arslet av sig, igen), jag vet inte jag. För mig är överklass när man skuttar ut på förlossningen med både silversked i munnen, inskriven på bästa internatskolan från födseln och en Ferarri 250 GTO som väntar bredvid vaggan. Morsan och farsan går på välgörenhetsgalor och skänker 300 000 000 000 miljarder dollar....till internatskolan du går på så de överväger att behålla dig fast du beteer dig som en riksidiot. Vet ingen ridmänniska som haft det så. Sen att det kostar pengar, ja, det är väl solklart! Ingen nyhet. Det finns andra saker som också kostar pengar, som inte ens är hälften så roligt. 

 

För övrigt så mår min hals inte bra än. Det känns som jag ska spy typ hela tiden. Typ som det sitter fast något i halsen som inte försvinner. Irriterande. Väldigt. Känns som att om jag står på händer, som jag gör titt som tätt, så kommer allt i magen rinna ut. Fräscht jag vet. Jag är rätt fräsch faktiskt. 

 

Nu vare ordbajseri på hög nivå. Ska fortsätta med min lilla lunch innan jag ska cykla till stallet och rida ett stycke rabiat häst, kanske två.