Vasaloppet och programridning.

Sitter i solen på trappen och har tagit med datorn ut. Härligt väder ute och Vasaloppet blev precis avgjort. Jörgen Aukland vann, norsk naturligtvis. Daniel Tynell som jag hejade på blev tvåa, i år igen men han var nöjd med det. Kul även att Jens Eriksson hängde med så långt, det är en kollegas bror- eller systerson.
Att gå upp och de starten är en mångårig tradition för mig och nångång ska jag se den live på plats i Sälen. Kan tänka mig att det är en väldigt häftig känsla! Såg hela loppet från start till mål idag (med vissa små mer eller mindre frivilliga sovpauser).
 
Hästarna tog jag ut i morse innan start och ska ut med båda på en sväng vid sjön och runt byn senare. Tar nog Grande som handhäst. Det är lättast att rida Helge då han är ganska bråkig som handhäst =)
 
Här kommer en analys från gårdagens programridning.
Det var flera som red program före vår grupp så vi fick rida fram på en 20 m volt först och vi var 5 st på volten samtidigt. Helge skötte sig otroligt bra faktiskt men det var svårt att få honom riktigt avslappnad och låg i formen. Dock är det ändå ett stort framsteg att kunna rida i alla gångarter med så många hästar så tätt inpå.
När första gruppen var klar fick vi rida fram i hela ridhuset men den långa, låga formen jag ville ha lyckades jag aldrig plocka fram.
Jobbade mycket med vårat svåraste moment nämligen övergången fram galopp till trav och fick till några riktigt fina. Problemet är ju bara att i programmet rider man i mellangalopp och ska därefter sakta av till trav och rida igenom ett hörn= jättesvårt för oss.
 
Det blev våran tur och uppridningen blev helt okej tills halten som blev stretig och lite för stressad. Genom hela programmet överlag så accepterar inte Helge stödet mellan hand och skänkel utan stretar emot och vill inte ta något stöd utan springa ifrån. I serpentinerna kunde jag ridit honom mer rund runt skänkeln och även där syns det att han inte vill följa mina tygeltag riktigt. Ökad skritt är något jag inte tränat på på tygeln så den blev lite stressad men jag tror inte den ska bli något problem framöver om jag bara kan reglera mina hjälper rätt.
Tycker även galoppen är ganska bra, fram till avbrotten då vill säga.
 
I stora drag så behöver vi träna på:
Avbrott från galopp till trav.
Runda honom runt skänkeln.
Bli lite kvickare överlag, både jag och han.
Det viktigaste är såklart att få bättre stöd och att han accepterar att vara inom den ramen jag erbjuder honom utan att slå sig fri. Nu när jag vet att munnen inte är problemet så är det lättare att "rida på" tills han förstår vad jag vill och accepterar det.
 
Jag är ganska nöjd med min sits från höften och nedåt. Jag sitter förhållandevis stadigt och stilla och kan rida med skapligt fina hjälper. Jag behöver dock komma tillbaka med axlarna och räta på den övre delen av min rygg, som vanligt, och bli mer stilla i handen och ha den framför mig med överarmarna intill kroppen.
 
Film kommer sen.
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0