Det är inte riktigt min dag idag.

 

Helge var en riktig apa när jag red (han tyckte väl lika om mig antar jag). Jag och Cicci red tillsammans på en äng, det blåste lite och det var ju såklart K.A.T.A.S.T.R.O.F.  Jag blir så trött. Han var ganska fin mellan sina "flippar" och på slutet slappnade han äntligen av. Red dock i en timme, effektivt också, innan han kunde skärpa till sig.

 

Red åttor, 100 000 övergångar, galopp till halt, skritt till galopp osv, osv, osv. Både jag och hästen var helt dyblöta när vi var klara. Sånna här pass man måste få igenom ibland.

Jag älskar honom ändå, fast han är svår. Jag gillar utmaningar och han är verkligen en utmaning. Vi får ha tålamod med varandra helt enkelt. Och glädjas åt de ridpass som verkligen går bra, när man känner sig som en miljon tillsammans. De finns ju faktiskt sånna pass också. Det får man inte glömma bara för att det går "dåligt" ibland.

 

Jag lyckades dessutom dratta i backen idag. Inte från hästryggen utan när jag skulle ta ut Helge i hagen med vattenpirran i andra handen och stövlarna med sporrar på. Sporrarna hakade i varandra och både jag och vattendunk åker i backen med ett brak. Helge blev lite förvånad men fick sedan fullt upp att snatta från höpåsen som plötsligt låg framför honom.

 

Jag skulle behöva sova en halvtimme nu men hinner inte. Duscha och sedan göra mig i ordning för jobb.