Det var äldigt längesedan jag mådde så dåligt som när klockan ringde 04.30 imorse. Jag brukar hålla mig pigg och jobba fast jag blir förkyld och så men imorse fanns det ingen chans att jag skulle klara av att gå till jobbet. Hade så ont i halsen att jag knappt ville andas, verkligen inte prata eller svälja. Ville nästan spy och kände mig riktigt febrig. Något bättre nu men fortfarande helt slut. Lever på Strepsils och vatten.
Så. Det är fritt fram att tycka synd om mig.

Om man ska se någon ljuspunkt i det här så är det väl att det passar bra att vara sjuk nu då Helge också är snorig och får vila. Hoppas vi båda blir friska snabbt! Jag är såå laddad för att börja träna och utvecklas mer. Har massor av övningar och planer jag vill göra, tom tävla! Ja, ja. Det är bara att vänta och ta det lugnt.



Jag och Grande på tävling i Orsa.