Lite om gårdagen.

 

Hästarna vilade men det gjorde dessvärre INTE jag. Jag sprang nämligen Vasastafetten med mitt "gäng". Det gick förvånansvärt bra för alla faktiskt. Jag sprang bara 4,7 km men hade inte tränat mycket alls (inget) så jagär ganska nöjd med min insats ändå. Hoppas det blir en inkörsport till fortsatt galenskap, att komma igång med joggandet igen. Det är ju väldigt skönt när man märker att man blir piggare och gladare av det.

 

På kvällen blev vi bjudna på grillfest med supergod mat hos Pernilla. Tack för det! Är fortfarande mätt.

Tillslut hamnade vi på parken där Andreas band spelade och vi (mest de andra) rockade järnet på dansgolvet. Kul att se Andreas spela och samtidigt ha kul med sina bästa vänner.

En promenad i spöregn senare hamnade vi alla, efter några små missöden, hos Sara på efterfest där vi åt lite till. Det var vi banne mig värda efter dagens prestation, kom inte och säg något annat. Lite innan 04 bar det iväg hemåt och vi vaknade inte helt ordentligt förrän 12 idag. Skämmes! Men det behövdes nog...min andre hälft sov ännu lite till när jag begett mig till stallet och mockat skit. Vissa har det bra. Vissa har inte, helt frivilligt köpt två lortgrisar till hästar heller, visserligen.

Däremot var han en ängel och följde mig till Orsa där Helgehästen blev tuktad. Och jag med. Vi ville inte riktigt samma saker idag jag och den grå.

 

Red en övning som innebar 4 galoppbommar och sen ett litet hinder. Ganska tajt så han ska lära sig att korta sig lite mer. Dock skiter han i om han trampar på bommarna vilket gör det hela lite svårare. Han var rädd för ett hörn på banan och innan jag kunde rida honom runt innerskänkeln där alltså, gosh vad jag fick jobba hårt idag. Dessutom var han EXTREMT stark. Det syns bra på filmen jag ska visa. Min överkropp får kämpa som fan, den bara far runt där uppe. Trycker iväg honom några gånger också när jag tycker avståndet blir långt och får då en häst som ökar genom bommarna och kommer fel. Men vi tränar på. Det är det jag tycker jag tjusningen. Att träna, göra framsteg och veta att man gjort rätt.

 

Det här är väl något av ett lågvattenmärke i min och Helges träningshistoria men ändå, här har vi inga hemlisar även om det går åt pipsvängen som Ronja Rövardotter skulle uttryckt det. Det är bra för min egen del att kunna titta tillbaka på de här filmerna, jämföra och, förhoppningsvis, glädjas åt att vi blivit bättre =)

 

 

 

 

Vi har hyrt en film som vi strax ska se, Hungerspelen. Har varit sugen att se den ett bra tag nu. Spännande.