Känns som jag bara går och väntar på den där dagen. Dagen då A ska åka till andra sidan jorden och vara borta i vad som känns som en hel evighet... Hade jag kunnat hade jag följt honom..men det går inte :( Ska tänka på min text som sitter fastnålad på ryggen när han är borta. Vad det står får ni inte veta just nu men något fint är det ju naturligtvis :)