Deppig.
Har ganska mycket roligt att se fram emot just nu men jag känner mig ändå inte glad. Inte alls faktiskt. Nästan deprimerad. Icke att förringa de som är deppade på riktigt, men jag känner mig iaf väldigt nere.
Mitt största och egentligen enda intresse håller på att rinna mig ur händerna. Helge känns inte bra och Grande är 22 år gammal. Jag kommer ingen vart och det gör förvisso inte så mycket, men jag vill att hästarna iaf ska få må bra. Helge gör inte riktigt det nu och jag kan inte sätta fingret på vad det är. Han är halt igen bak och vi har tid bokad i Borlänge nästa vecka men det känns som om det finns något mer förutom hältan. Han gör vissa saker som får mig att fundera på hur han mår inuti. Liksom i ryggen osv. Halskotpelaren kanske. Svårt att veta men något är det, min magkänsla säger mig det iaf. Den har ofta rätt, tyvärr. Jag känner ju min häst otroligt väl, jag SER honom och kan läsa honom hur enkelt som helst. Mitt och Helges band är starkare än det mesta och jag ser direkt på honom hur han mår. Jag tror inte han går och lider men NÅGOT stör honom. Hoppas Nino kan hjälpa mig att förstå vad det är. En ryggröntgen vore kanske ingen dum idé.
Det här gör mig iaf otroligt ledsen. Jag har kämpat med Helge i 7 år nu, sedan han var 4 år har hans väg kantats av skador och jag tycker SÅ SYND om honom. Älskade, älskade, älskade häst. Om han bara fick må HELT bra nån gång. Bara vara lycklig. Det skulle göra mig lycklig också. Mina hästars mående påverkar mig extremt mycket och mår de dåligt gör jag det också.
Ja, ja. Så är det iaf.
Fina häst!
Helge var SÅ. FIN när jag tömkörde idag! Alltså så JÄVLA fin.
Vi var på stora utebanan i Orsa och underlaget var jättebra. Det kan bli hårt emellanåt men nu efter regn samt harvning var det riktigt bra.
Eftersom han fortfarande är under rehab så blir det jobbigt för matte att tömköra, och med det menar jag att man inte kan stå på mitten av någon volt och "longköra" (longera med två tömmar, Andreas ord hihi) runt, runt utan man måste ut längs spåret och ska hästen trava eller galoppera, ja då får man jävlarimig springa.
Skrittade fram runt travbanan och sen gick vi ner till ridbanan. Hade honom inspänd med tömmarna genom övre ringarna, genom betteringarna och fäste på nedre ringen på gjorden. Lika på båda sidor.
I början går han utåtställd på volten för han tar inget riktigt stöd på yttersidan. Så är det nästan varje gång jag tömkör honom men han förstår och accepterar det fortare för varje gång.
I traven fick han gå fram rejält i början (och jag fick springa) för att lösa de där spända bogarna lite. Sträcka uuut frambenen, lyfta dem lite. Han har inga problem att länga stegen, det sitter i att han inte vill röra igenom bogarna. Längtar tills vi kan börja använda bommar i arbetet.
Men förutom lite stela bogar i början så rörde han sig super! Jobbade på i en bra avslappnad, men ändå bärig form där han kom upp i manken och rörde sig luftigt. Inte med några flashiga knän men luftigt för att vara honom och det är iaf en början. Han rör ju sig stort och är i luften länge mellan varje steg, dock inte uppåt liksom, inte samlat, där har vi mycket att hämta än.
Gjorde två korta galoppfattningar i varje varv där han inte kickade eller härjade alls. Han får så stor plats på banan i Orsa (40 * 70 om jag inte minns fel) mot hemma så han får plats med sina stora språng. Hemma blir det lite jobbigt och då blir han studsig.
Han var väldigt lyhörd och övergångarna tog han på sekunden när jag gav kommando. Har gjort många trav-nästan skritt-trav de senaste veckorna och nån gång gjorde han dom tom själv idag, trots att jag ville ha skritt =) Riktigt aktiv och fin var han och när han orkar det här under ryttare kommer han kännas som en miljon.
Tömkörningen börjar gå så bra nu. Jag känner att jag vet vad jag håller på med och igår när jag såg Göran Liljestam tömköra en häst blev jag än mer inspirerad. Efter nästa lön ska jag försöka investera i en ny riktigt bra, ordentlig tömkörningsgjord. Tror tömkörning är ett jättebra komplement för alla hästar, framförallt svaga hästar under uppbyggnad eller stressade hästar. Jag kommer tömköra ca 3 ggr vecka framöver, minst, tills han är starkare.
Från dagens avskrittning på hårt underlag.
Firar 10 år tillsammans.
Nu i sommar är det 10 år sedan jag köpte min Grande från Orsa ridklubb. Han var 12 år då och hade gått som ridskolehäst ganska länge, 5-6 år kanske. Han var ganska sur, lite träig att rida men väldigt snäll och pålitlig som ridskolehäst varför många vuxna nybörjare fick rida honom. När man lärt sig rida på riktigt kunde man få honom himla fin på marken och hoppa gjorde han riktigt bra. Jag tävlade honom i div II-laget i hoppning kommer jag ihåg och tränade hoppning varje vecka.
Jag jobbade i Sälen över vintern och när jag kom hem jobbade jag några timmar om dagen i stallet på ridskolan.
Red Grande en hel då, mest ut så han skulle få varation från ridhuset. Då märktes det vilken annan häst som gömde sig under det lite tjuriga skalet och jag tjatade på ridskolechefen tills jag fick köpa honom =)
Han travade igenom besiktningen och så blev han min en dag i juni om jag inte minns fel. Den sommaren fick han gå på bete hos en vän hela sommaren och en bit in på hösten. Han har nog aldrig varit så fin att rida som då och jag såg på honom hur lycklig han var att komma bort från allt fläng som blir på en ridskola.
På senhösten fick han en plats i privatstallet på ridklubben och i mars fick han flytta till Bonäs där han bor nu.
Jag är glad att jag "räddade" honom från ridskolan och att jag kunnat ge honom ett så bra liv som möjligt. Grande är stor och tung och jag tror inte han hade klarat ridskolelivet så länge till. Springa runt, runt i ett ridhus och bli felriden (som just han ofta blev iom att han orkade bära alla och många var nybörjare) hade hans leder inte pallat.
Han har haft två senskador som han hämtat sig helt från men annars varit ganska skadefri. Nu har han bronkit som märks av ibland men avhjälps bra med frisk luft, rörelse och Secreta pro och bovete-flingor vid behov.
Grande har lärt mig otroligt mycket som ryttare och hästmänniska, och inte bara mig. Han har burit fram många ryttare genom åren i Orsa och man har alltid kunnat känna sig trygg på hans rygg. När allt annat än skit kan mn liksom bara sticka ut i skogen och bara vara. Han är en gentleman och gör allt du ber honom om, även om han ibland är livrädd.
I vinter (ja, i vinter) fyller han 22 (hehe precis en vecka innan han räknas som 23) men än så länge är han fräsch och håller sig jättefin i hull och muskler. Han är Helges fasta punkt här i livet och finner sig i att bli runt-bossad av "brorsan". De är bästa vänner men visst kivas de emellanåt och ibland får Grande gå i egen hage om Helge blir FÖR intensiv.
Han är hästen jag hoppat 130-banor på, han är den jag hoppat mitt höjdrekord 145 på, han är den som lärt mig rida byten och skolor och tillsammans med Helge har han lärt mig otroligt mycket om hästar. Hur de funkar, hur de kommunicerar, hur de rör sig, vad de mår bäst av ang foder, rörelse osv.
Jag hoppas han finns med mig många år till <3
Nu jävlar ska det raggas!
Nej, jag ska inte ragga, inte i någon form alls faktiskt, men i Älvdalen, där ska det jävlaranamma raggas som aldrig förr i helgen.
Helgen (veckan) de alla har väntat på hela året är kommen!
Männen i lite för stora jeans, boots, t-shirt med fyndigt tryck ("Riktiga män rakar pungen med vinkelslip", "Att styla en Saab är som att sminka en gris" etc), kanske en skinnväst och antingen luggen i våg eller kepsen som de köpt på samma marknad som tischan och JD-flaskan i högsta hugg.
Kvinnorna i antingen kvinnoversionen av ovanstående outfit eller valfri prickig klänning plus klackar så höga att de inte ens kan krypa i dem. Fint skareva.
Det ska supas skallar i bitar, hängas ut diverse kroppsdelar ur bilfönster, skrikas för full hals och "sjungas" med i hela Eddie Meduzas samlade verk. Däck ska blankslipas inför storögd publik på "The Strip" eller varför inte på självaste bygatan till farbror polisens stora förtret.
Man ska antingen släpa eller släpas hem av, för kvällen lämplig partner och dagen efter fundera på huruvida man ska skryta för bekantskapskretsen om fångsten eller fly landet.
Älvdalens kommuns luft kommer denna helg innehålla mer koldioxid än en normal miljonstad i USA sammanlagt under ett år och förödelsen på söndagen i den lilla byn är total. Det ska städas, plockas skräp, burkar och skrapas ihop en och annan förvirrad blöjraggare som just vaknat i sin egen spya i diket utanför Parken.
Fordonen man tar sig fram i är av en salig blandning.
Den gamla hederliga 240:n är förstås vanligt förkommande, vars chaufförer just passerat 15 års-sträcket och känner sig enormt tuffa med sin lgf-skylt, några tärningar i backspegeln, tonade rutor och sänkt till den milda grad att man inte tar sig över en mattkant utan att skrapa i hela underredet (det gör förstås inget, en 240 går bara inte sönder, det är sen gammalt)(undertecknad körde t ex sin torr på olja utan att något hände). Bak har man baslådor lika stora som oljefat och kommer man undan med endast tinnitus och inte rubbad hjärtrythm pga volymen får man vara nöjd.
En annan flititgt använd bil i dessa sammanhang är den vanliga amerikanaren. Den där bilen mannen i huset älskar mer än sin fru och barn tillsammans, den där bilen han putsar och donar med vintern lång och är stolt som en tupp över. Att famljen aldrig kan åka utomlands eller äta en redig oxfilé till middag nu och då spelar ingen roll, bara det finns råd med reservdelar och soppa till v8:an med 350 hungriga hästar så får de duga med makaroner och ketchup (hmmm liknar ett annat dyrt intresse må jag säga). I vanliga amerikanaren spelas allt som oftast Lasse-Stefanz och nåde den som spiller cola-groggen i sätet, den får gå hem oavsett om man är halvvägs till Särna. That´s how they roll.
Sist men inte minst är "skräphögen". Det är precis vad det låter som. En skräphög på hjul. Den ska vara rostig, vääääldigt rostig helst, den ska gärna ta i marken när man kör, spotta ut svartrök och innehålla minst 5 toktattuerade rägers som gapar med i bästa punkrockbandets skrikochskrän-musik med näven högt i skyn medan man spiller öl och askar ciggen över hela bilen, men det gör inget. Skräphögen ska va så. Skräpig.
För oss "vanliga" människor som förirrat oss till våran grannkommun i norr i dessa tider kan upplevelsen bli traumatisk. Terapi brukar vara att föredra men ibland är det försent, det finns liksom gränser för hur många håriga rövar och spyor man faktiskt tål att se ;) Kanske springer man till skogs och kommer aldrig mer tillbaka. Man vet aldrig, men lite svinn får man räkna med vid en sånhär tillställning.
M & M i sin fulla flärd. Årets höjdpunkt. Veckan då hembrännaren går in i väggen och ansöker om sjukpension, veckan då sjukfrånvaron på fabriken stiger högre än vid sommar-OS (om man varit så dum att inte ta semester vecka 32), veckan då Älvdalens befolkning ökar med 200%. Nu jävlar är den här och SOM DET SKA FIRAS!
Skämt åsido, Musik och motor vara riktigt trevligt faktiskt. Har själv varit där och sett Eva Eastwood och Boppers en gång i tiden. Mycket trevligt var det och amerikanare med mycket under huven är ganska häftiga att se (och höra) på.
Den här gången håller jag mig hemma dock. Mitt tålamod för fyllon i kvadrat är uttjänat för längesen och dessutom är jag fortfarande sjuk.
Nä men, se där ja. Iförd prickig klänning framför en amerikanare i goda vänners lag.
Ptja.. så illa är det kanske inte med raggare trots allt ;)
Mansförkylning och höfunderingar.
Har dragit på mig en riktig "mansförkylning" de senaste dagarna. Halsont, hostar och snorar så mycket att vår toapappers-konsumtion ökat med 100%, men då är Andreas också sjuk. Det börjar dock gå över för honom så han är på jobbet medan jag fick ringa och sjukanmäla mig 05 i morse, första dagen efter semestern. Känns ju inte så kul men jag hade aldrig fixat att jobba idag. Det är jobbigt att bara finnas till just nu. Ligger jag ned blir mitt huvud så fullt av snor att jag kvävs, stå orkar jag inte och sitta får jag ont i ryggen av. Haha, oj vad synd det var om mig nu. Hoppas jag känner mig bättre tills på torsdag iaf. Bara vara hemma och må dåligt är liksom ingen hit.
Utanför mina väl neddragna persienner skiner solen för fulla muggar och jag hoppas de som slagit hö får in det nu, sent omsider. Jag har en halv ranson inne på skullen men behöver köpa resten allt eftersom så jag skulle gärna slippa åka land och rike runt för att köpa. För två år sedan hämtades det hö både i Bollnäs och Hedemora, då var det en riktig skitsommar då med. Dock fick vi köra ut 32 rundbalar från skullen som hade möglat då, i år har vi ju fått upp torrt och fint hö iom att vår bonde hade perfekt tajming och tog vårt hö den där fina veckan i början av sommaren. Hade det slagits nu hade vi nog fått ge hästarna proteintillskott. Vill inte köpa hösilage heller om jag inte absolut måste.
Nej nu ska jag försöka peta i mig något att äta och ladda för att orka åka och fixa stallet i eftermiddag. Det får bli i ultrarapid skulle jag tro =)
Gårdagens ridning.
Oj vad mina hästar var varandras motsatser att rida igår.
Grande red jag hemma på ängen bredvid ridbanan. Ängen är nyligen putsad och toppenbra att rida på, jämn och fin. Dessutom står mina cavalettisar där så man kan lägga in dem i arbetet.
Vet inte om det var för att jag red tidigt på morgonen eller för att han inte blivit riden på några dagar men han var så himla stel i början. Får rida med ganska stora hjälper då. Var väldigt tydlig att visa vart vi skulle och i vilket tempo. Han var inte framme för skänkeln alls först så jag fick stövla på rejält några gånger. Man behöver inte vara i toppkondis för att svara för skänkeln så det måste han göra.
Travade i lite åttor, gjorde många övergångar och skuttade lite småhinder på volt i galopp men han blev inte riktigt lösgjord idag. Fick honom inte dit jag ville. Lydig blev han men inte mer. Vill inte sitta och nöta på en så pass gammal häst heller så när han svarade fint framåt och på förhållningar gav jag mig. Mitt eget fel att jag inte ridit på några dagar. Han är stor, gammal och behöver röras på hela tiden för att hålla sig i trim. Jag får helt enkelt ta att det blir sånna här pass då, även om det inte känns så kul att inte "bli klar".
Helge åkte vi med till Orsa och red i ridhuset. Även om ängen är bra att rida på så slappnar han av som mest i ridhuset.
Han var något stretig i början men var med mig relativt snabbt och började fråga efter vad vi skulle göra istället för att ha egna åsikter (vad hemskt det låter när man skriver det på det sättet, klart han får ha egna åsikter men i slutändan ska vi ändå göra som jag vill, så länge jag inte begär något galet förstås, vilket jag hoppas att jag aldrig gör).
Traven kändes riktigt bra och jag kunde rida fram lite mer med bibehållen form. Det är lätt att rida för sakta på honom för det känns som om det går så fort med hans stora gång. Måste lära mig att rida FRAMÅT mer, mer än jag tror för på videon ser det inte alls stressigt eller trippigt ut. Han kommer inte riktigt till sin rätt när det går för sakta för där orkar han inte bära sig. Detta är något jag måste tänka på varje gång jag rider, även ute.
Han blev trött igår, det kändes väldigt väl. Han tog minsta förhållning som övergång till skritt så jag fick pressa fram honom något varv till tills jag var nöjd. Man kommer ingen vart genom att sluta när hästen blir trött. Precis som när man själv tränar måste man pressa sig för att komma framåt. I vår situation är pressen väldigt låg men den finns ändå där. Längre fram hoppas jag kunna öka, vi får se hur det går.
Cecil.
Jag antar att ni hört att något lejon vid namn Cecil blivit skjutet häromveckan. Tydligen någon form av nationalsymbol för Zimbabwe eller hur det nu var. Skytten var en random tandläkare från USA om jag förstått det hela rätt, vilken betalat 400 000:- för "kalaset".
Har några frågeställningar här:
* Hur är folk som vill döda en annan varelse BARA för kul funtade egentligen? Har man så värdelöst liv att man bara kan få den där rushen av att döda något? Känner man sig tuff? Macho? "Yeah, jag stod på 200 meters avstånd från ett försvarslöst djur och sköt med min häftiga hagelbrakare, damn I´m cool!".....Not. Det finns absolut inget coolt i det what so ever. Inget.
Jag förstår skyddsjakt, jag förstår jakt där man vill hålla antalet djur på vettiga nivåer för att inte förstöra marker, trafikfara osv. Det handlar inte om det, det handlar om jakt där man BARA och ENDAST vill döda för dödandets skull, kanske ha en trofé på väggen för allmän beskådan och "beundran" eftersom att man inte kan få bekräftelse på annat sätt, gissningsvis. Det är helt ofattbart för mig men om någon har någon vettig förklaring så feel free to share it.
* Alla de som är förbannade på den här mannen men inte bryr sig ett skit om all tjuvjakt som försigår världen över där andra lejon och andra djur dödas dagligen. Det hör man inget om? Varför är lejonet Cecil värt mer än andra lejon? Han var en ikon, visst, but still. Vem bestämmer vilket djur som är värt mer än något annat? Ska man vara förbannad på tandläkar-tönten ska man väl vara förbannad på alla som dödar djur på kul? Eller? Har jag missat något? Har det här lejonet räddat världen? Löst cancer-frågan eller vad är det frågan om? Jag är väldigt mån om djur och djurskyddsfrågor men det gäller inte bara kändisdjur, det gäller alla. Öppna ögonen och se vad som sker i resten av världen. Det finns faktiskt saker man kan göra för att hjälpa djur, inte bara skriva på facebook om den "jätte-jättedumma tandläkaren, fyyy på honom"...
SÅKLART är det jättetråkigt att Cecil blivit skjuten, absolut! MEN, man måste tänka lite längre än näsan räcker. Det är MÅÅÅNGA djur som dödas i onödan varje dag av vår äckliga mänsklighet. Stå upp för dom också. Det är inte mer synd om Cecil än om de andra djuren.
DOCK är det här ändå en bra indiktion på att folk faktiskt bryr sig om djur. Jag önskar bara att man nådde ut lite längre till där det verkligen finns problem. Stora problem. Djurförsök, hemska festivaler i Kina, hela asien behandlar djur VIDRIGT, tjuvjakt, noshörningshorn, djurtransporter, pälsindustrin, köttindustrin, osv, osv OSV.
Jag har skrivit om det förut men det finns något ALLA kan göra. Man måste inte bli ultra-vegan från en dag till en annan men man kan äta mindre kött, man kan köpa lokalproducerat, man kan strunta i att gå på cirkus och man kan köpa ekologiska ägg mm mm mm.
Det är så jäkla enkelt.
GÖR något.
Något jag brinner för, är djurskydd. Att djur ska behandlas väl, med respekt och vördnad. Att man förstår att ett djurliv är också ett liv. Det finns alltid något man kan göra för att förbättra utsatta djurs situation. Här följer några exempel som jag tillämpar:
* Äter väldigt lite kött, nästan inget men OM jag köper är det utan undtag SVENSKT. A.L.L.T.I.D.
Gärna både närproducerat OCH ekologiskt. Ekologiskt är bättre för både djurets och din egen skull.
* Kyckling äter jag inte alls. Det finns ingen bra kycklingproduktion i hela världen. Tyvärr inte ens i Sverige. Jag gillar kyckling men det finns så bra alernativ till det så nu köper jag det aldrig nånsin, och som tur är håller Andreas med och äter det inte heller. Quorn med lite god marinad funkar precis lika bra som kyckling. Bättre om man väger in samvetet.
* Fisk äter vi en del men endast MSC-märkt (Marine Stewardship Council) vilket innebär att yrkesfiskarna måste uppfylla vissa standarder när det gäller hållbart fiske och miljö.
* Vi äter mycket vegetariskt och även vegansk mat. Quorn och liknande produkter funkar ofta hur bra som helst. Quorn-filé istället för kyckling, falaffel istället för köttbullar, vegetariskt bacon istället för korv (det är mer likt korvbitar faktiskt) ,veggo-korv i olika former eller Quorn-färs som jag inte märker någon skillnad alls på i t,ex tacos.
* Om vi nångång skaffar hund eller katt kommer det blir en omplacering eller från ett katthem etc. Det finns så många djur som behöver en ny chans.
* Total bojkott av cirkus i alla dess former. Om vi får barn nångång kommer de aldrig få gå på cirkus som har djur. De kommer få lära sig att djur inte är till för att underhålla människor.
*Vi köper bara ekologiska ägg från frigående höns med möjlighet att gå ut. Alltså inte frigående inomhus-höns för det är långt ifrån så bra som det låter.
* Jag köper såklart inte päls, inte heller dun, kläder med merinoull eller från angora-kaniner etc. Läder är det lite svårare med dock när man håller på med hästar, tyvärr. Men skydd och sånt som inte behöver vara läder köper jag plast, neopren etc. Om det finns någon tömkörningsgjord som i plast som är hållbar och ändå mjuk så önskar jag mig helst en sån (ang tidigare inlägg).
Alla kan göra något. Alla kan köpa svenskt kött, kanske dra ner på köttet någon dag i veckan, strunta i att gå på cirkus, köpa ägg ekologiska ägg osv. Har ni samvete att INTE göra något?
Hästhållning.
Läste det här inlägget från Matilda Holmström igår: http://matildaholmstrom.blogg.se/2015/july/vad-ar-hasthallning.html , och jag håller med om allt hon skriver.
Det är SÅ viktigt att förstå vad en häst behöver för att må bra.
I det stora hela: mycket rörelse, mycket stråfoder av bra kvalité, fri tillgång på fräscht vatten och så kompisar.
Att en häst har blivit avlad för att prestera på tävlingsbanan betyder INTE att den inte kan gå i hagen. Alla hästar kan vänja sig vid att gå i hage, även stora beteshagar. Frågan är bara om ägaren har tid, lust och ork att vänja hästen vid det.
Har man t,ex köpt en Holländare som aldrig gått i hage kan man börja beta den för hand, rida ett hårt pass innan man släpper den i hagen, börja med en minihage, etc. Det går om man bara vill.
Många tror att deras hästar inte kan/vill gå i hage men det är bara för att hästen inte känner sig trygg, inte har tillräckligt med mat osv. Sen att man inte vill släppa sin häst i en gigantisk hage med 30 andra hästar kan jag förstå. Jag skulle inte göra det iaf.
Mina hästar går tillsammans och har gjort i 8 år nu. De kickar efter varandra ibland men fördelarna väger över riskerna just nu. Helge blir ledsen av att gå själv längre stunder så jag vill ha dem ihop. De kliar varandra och går sida vid sida och betar.
Men som sagt, skaderisken när man släpper ihop hästar är ganska stor så att man inte vill göra det kan jag förstå, men att lära en häst att gå i hagen tycker jag är jätteviktig. Att bara rida en timme om dagen och låta hästen gå i skrittmaskin 30 min räcker liksom inte. Inte om man vill ha en harmonisk häst som mår bra både fysiskt och psykiskt iaf.
Sen det här med fodret... Att ge sin tävlingshäst 6 kg hö och 6 kg kraftfoder per dygn och sedan tycka hästen är "nervig" och undra varför den får magsår är lite tokigt kan jag tycka.
Är hästen tjock är det kraftfodret man ska minska ner, inte grovfodret. Och hjälper inte det kanske man får lägga om ridningen.
Det behövs mer kunskap bland hästfolket. Det räcker inte att rida bra, man måste ha alla pusselbitar.
Svåra hästvärld =)
Stor hage, sällskap och massor av mat.
Hälsinge-helg.
Har varit i Hälsingland torsdag-lördag och hälsat på Andreas familj. Vi har tagit det lugnt, tagit det lugnt och tagit det lugnt. Haha, jag är alltid så trött när jag är där för jag kan verkligen varva ner och...ja, ta det lugnt.
Igår köpte jag t,ex en bok som jag läste ut på några timmar. Mysigt att kunna göra sånt ibland.
Vi hängde mest vid deras sommarstuga som ligger vid en sjö och igår paddlade vi kanot över halva sjön och tillbaka. Fantastiskt! Bra träning också.
Nu är vi dock hemma igen och jag har såklart varit i stallet och fixat det samt ridit båda hästarna. Inget bra pass på någon av dom tyvärr.
Helge red jag på en av ängarna. Det blåste väldigt mycket och han var spänd efter sin vilodag igår ( EN dag. Han borde bannemig aldrig vila) och eftersom han är under igångsättning kan jag inte fortsätta rida tills han lugnat sig heller. Ja,ja. Man får träna tålamodet om inte annat ;) Han kändes då fräsch iaf.
Grande testade jag ännu en westernsadel på i skogen och Andreas var med och joggade bredvid. Efter en stund bytte vi och då blev Grande helt bananas. Han vet att han brukar få busa till det lite med Andreas så han blev helt skogstokig. Gick knappt att få stopp på honom så resten av ridturen fick han göra halter, backa, trava, göra halt osv tills han lyssnade någorlunda.
Filmmys nu innan det är dags att sova.
Kvällsmat på hästryggen är väl okej på semestern?
Full fart.
Jag har så mycket kul planerat framöver att jag inte vet hur allt ska hinnas med =) Men det är ju så det ska vara!
I tisdagskväll åkte vi till Saras stuga och grillade, spelade kubb och bastade. Så skönt att åka iväg från civilisationen ibland och bara vara, även om det bara är för en kväll. Jag somnade på kökssoffan medan de andra spelade kort haha. Var hemma vid 03 och 05,30 vaknade jag och kunde inte somna om så jag åkte till stallet och släppte ut hästarna. Somnade som tur om några timmar när jag kom hem från stallet.
Igår fick vi äntligen ut båten. Hoppas bara det blir några fler fina dagar så man kan använda den också. Känns lyxigt att ha en båt (även om det inte är någon lyxbåt i den bemärkelsen) och kunna ta sig ut på sjön, det är så himla mysigt! Förra året var en underbar båtsommar men i år är det nog bara att glömma att resten av sommaren skulle kunna toppa det.
Helge fick en tur runt gården igår där jag fokuserade på att han skulle lyssna direkt på mina hjälper. Där har vi lite mer att hämta men det blir bättre och jag ska vara väldigt konsekvent så kommer han snart bli väldigt lyhörd. Travade en del där han fick röra sig ganska stort så att jag inte skulle sitta och fulbromsa. Han får gå i sin comfortzone ett tag i början. Vill inte pressa honom när hans bakben är så pass svaga än. Vi fokuserar på framåtbjudning som hos en unghäst tills vidare.
Idag tömkörde jag en timme i skogen med låg inspänning och han rörde sig så BRA. 2 dm övertramp hela tiden, även i uppförsbackarna och han var väldigt avslappnad och nöjd. Tog av inspänningen med jämna mellanrum så han fick vila sen på't igen och fortsätta. Vill ju inte spänna in honom en timme i sträck.
Tror vi ska göra såhär 2 dagar i veckan. Bara ut och skritta loss, lång och låg med bra driv.
Grande testade jag en westernsadel på igår. Tror han skulle gilla att bli riden lite mer på det sättet. Lite mer fritt liksom, även om han såklart måste jobba i en bra form för att hålla sig mjuk och hållbar. Han var pigg som en mört men det var väldigt ovant för mig att sitta i en sån sadel. Man kan inte riktigt sitta som man skulle vilja, eller som man är van vid. Skulle nog ändå kunna tänka mig att ha en westernsadel till honom. Skulle vara så kul om familjen, Andreas eller någon kompis som inte är så van kunde följa med ut. Får se om det blir någon, eller om jag köper en vanlig engelsk sadel till honom. Helges passar honom inte längre.
Nu har jag snickrat ihop lite fler hinder så nu har vi 3 cavalettibockar, två hinderstöd, två plank och 4-5 "bommar" (pinnar snarare). Lite enkla grejer för markarbete helt enkelt. Skönt att kunna göra sånt hemma och slippa åka så mycket. Helge ska få börja jobba mycket med bommar i höst när/om vi är igång.
Semster!
Vad härligt det är med semester!
Igår, en helt vanlig måndag i juli så stack grabbarna (vi i tjejgängets respektive som fått lov att bli vänner mer eller mindre frivilligt pga oss hehe) iväg på fiskeresa i vildmarken och vi tjejer roade oss på egen hand i Malung på dansbandsveckan. Dansade lite, tog en cider, pratade med folk och framförallt, åt Langos =D Sommarens höjdpunkt måste vara v.29 alltså. Så himla kul att dansa! Tyvärr hade de höjt inträdet så en kväll får nog räcka för min del. Helge ska till kiropraktorn på söndag och då går det ju ganska mycket pengar till det. Plus Grandes tandkoll, hö plus Helges senaste besök i Rättvik. Pengarna rullar ut lika fort som de rullar in, om inte fortare =P
Apropå pengar så har jag snickrat ihop lite egna hinder så vi ska slippa köpa hinder hem till banan. Vi har länge tänkt fixa lite enklare hinder att ha hemma om man vill markarbeta men det har inte blivit av så jag satte igång igår och bygde två hinderstöd samt fixade två plank. Ska försöka få tag i några bommar också och göra några cavaletti-bockar.
Imponerande va?
Helge red jag ut igår i skogen och genom byn. Var extremt mycket bromsar så det var mest en plåga. Idag regnade det när jag gick med honom så då gav vi oss upp i skogen men nog fan var det någon jäkel ute trots allt regn.
Grande red jag på banan idag och han var ganska stel och seg. Han har vilat några dagar så det kan man väl förstå men han fick ändå jobba på och iaf lyssna på drivning och förhållning. Ganska fin på slutet men inte lika bra som vanligt. Men som sagt, han har vilat några dagar och då kan man inte kräva mycket av en så gammal häst. Galoppen var bättre idag än vanligt dock. Hästar är så obegripliga =)
Red förbi en sportbil modell vischan-style häromdagen.
Jag...
....verkligen AVSKYR när folk inte kan skilja på de och dem. Hur svårt kan det vara? Folk skriver DEM till typ allt när det är DE som ska användas. Det får min oerhört briljanta hjärna att explodera =P
"Vi väntade på DEM andra", "DEM har inte börjat än", osv osv osv. GAH! Dagens i-landsproblem. D to the E!
....klarar inte av att titta på dvärgparet som adopterar barn på tv. Jag har så himla svårt för dvärgar haha. Byter alltid kanal om tv:n står på och det programmet drar igång. De får jättegärna vara...dvärgiga och göra...korta...saker, bara jag slipper se.
....blir rastlös av att ha semester om det inte händer saker hela tiden.
....har hur många jackor och skor som helst men inte en enda handväska. Not that kind a gal.
....har en ohälsosam kärlek till hästtäcken. Man kan ALDRIG få för många =)
....kan skruva, snickra och tom byta lampa själv ;)
....har skoterkort, truckkort och kan köra traktor. MEEEEN allt annat än skoter undviker jag helst =)
....borde VERKLIGEN gå till frisören. Får väl önska mig det i 30-årspresent (hur kan det vara så SJUKT dyrt att gå till frisören som tjej, jeeeez!).
....tycker Ricky Gervais är typ världens bästa människa.
....föraktar människor med hybris.
....trivs bäst i öppna landskap (tja, nära skogen trivs jag allra bäst förstås), som han den där skulle ha sagt, Ulf Lundell? Är så långt ifrån stadstjej som man kan komma. Men kan svassa runt i klänning och klackar ändå emellanåt.
....har planer på vad jag ska plugga till. Måste bara läsa 4 kurser till först. En i halvåret. Usch.
....har inga problem att göra av med mycket pengar när det gäller saker som hästarna mår bra av.
....tycker det är dyrt att köpa en ordentlig penna för 50:- att plugga med.
....har just nu en stor mjölkcraving så jag ska ge efter för denna sen sova!
Hoppas ni antecknat duktigt alla DE viktiga fakta jag just delat med mig av.
Auf wiederseeeeen, ciao, hejdå, osv.
För övrigt så funkade Myler-bettet bra på båda hästarna. Cashing! Grande var inte framtung alls och Helge kändes jättenöjd och tillfreds han med.
Red Grande på banan och förutom galoppen var han super! Galopp på bana är ingen hit för Grande. Tror det tar emot på så pass böjda spår så han slipper. På rakt spår går det prima och trava på böjt är inga problem alls.
Är man 22 ska man bara må bra, vara pigg och glad. Inga konstigheter.
Att bita i det sura äpplet osv.
Nu märks det verkligen att jag klivit upp ett snäpp när det gäller matten. Det märks att matte B (nuvarande matte 2) var en förberedelse till matte C som jag håller på med nu. Allt är såklart svårare men inte omöjligt.
Det går väldigt upp och ner just nu. Vissa tal är superenkla och vissa känns svårare att lösa än att bestiga Mount Everest, i flipflops och bikini.......i rullstol.
Förutom dessa toppar och dalar känner jag mig lite stolt att sitta och räkna matte C och ta mig framåt i boken dag för dag, speciellt med tanke på min relation till matte i gymnasiet.
Den här kursen täcker även gamla matte D men det kommer jag in på sen. Ska köpa ett gäng Valium och en boxningssäck innan dess.
Semestern tuffar på och efter att ha släppt in, ut och lunchat alla hästar själv de senaste fem dagarna ska det bli skönt med vanliga rutiner igen. Vilket innebär att ändå spendera massor av tid i stallet, träna och plugga. Nästa vecka får Andreas semester också så då ska vi försöka hitta på något kul tillsammans. Jag börjar nämligen redan bli rastlös haha.
Idag har regnet vräkt ner precis hela dagen men det stoppade inte min promenad med Helge. Han hade ett av sina Rambo-täcken med hals på sig så det gick ingen nöd på honom, inte mig heller för hela regnstället inkl stövlar var på. Väder har aldrig bekommit mig särskillt mycket, det gäller bara att investera i bra kläder.
Morgondagen verkar bli likadan som idag. Då föredrar jag nog värmen som var, trots att man knappt kan sova.
Grande-ridning.
Passade på att rida ut Grande i skogen idag för de andra gick in 18 efter en dag i konstant spöregn (Helge och Grande stod inne efter Helges behandling men de andra var kvar ute).
Grande var helt sjukt pigg och hade inga som helst planer på att låta mig bestämma nånting i början. Fick göra några rejäla halvhalter så att han lät mig vara med också. Efter lite skänkelvikningar över vägen, byten och övergångar var han så himla fin, sådär att man bara kan åka med. Tror inte han vek bak öronen en enda gång på hela tiden, man kände verkligen hur lycklig han var. Älskade gubben <3 Vi galopperade på upp för någon backe och skuttade en stock också. Bus och ordning i en bra kombination.
Han är jättefin att rida när man väl kommer åt honom och en väldigt bra läromästare. Han kan väldigt mycket och gör man själv rätt gör han rätt. När han är uppvärmd förstås, annars kan han vara ett ök =P
Så roligt att rida honom när det går såhär bra och han är så glad.
Tog en liten promenad med Helge också när vi var klara. Han har ju stått på box sedan 13 när vi kom hem från Rättvik.
Igår red jag Willy i skogen och det gick helt okej. Han är ganska osäker, på både ryttaren och omgivningen så han testar en del och slappnar inte av i första taget.
Igår gjorde han inga stora grejer, bara stannar och vill vända nångång och blir lite stutsig när han inte får som han vill. Travade på genom skogen tills han lugnade sig och litade på att det var jag som var ledaren och att jag hade koll på allt runt omkring. På slutet kunde jag lägga ned honom och få honom att länga på steget en aning. Roligt att få rida lite olika hästar. Helge, Grande och Willy är HELT olika.
* Grande måste man rida med ganska stora hjälper i början för att sedan kunna "åka häst" när han är på plats. Honom kan man säga åt att han får skärpa sig om han fjantar.
* Helge måste man rida med lätt hand, stadig överkropp, ganska mycket drivning, vara väldigt lugn och konsekvent för att han ska slappna av. Inte stressa upp sig själv eller bli frustrerad, då är man körd totalt. Blir han spänd är det jättesvårt att komma ur det.
*Willy måste man vara bestämd med men på ett snällt sätt. Bara visa vägen utan att göra någon affär av det. Han måste man vara lätt med när det gäller allt. Lätt hand, lätt sits, inte tappa balansen själv för då tappar man honom direkt, inte vara tuff på honom men tydlig. Inte vika en tum om han försöker bestämma själv.
Utvecklande för mig, och roligt såklart =)
Veterinärbesök.
Första riktiga semesterdagen idag för halva förra veckan var jag kvällsskifts-ledig samt städa-höskullen-ledig.
Regnet har VRÄKT ner större delen av dagen. Herregud vad det har regnat alltså.
Jag var en sväng till Rättvik med Helge och på vägen hem gick det knappt att köra pga allt vatten på vägen och regn på rutan.
I Rättvik kollade Ingela Helge en gång till eftersom jag inte varit helt säker på att han känns totalt jämn. Eller han KÄNNS bra, helt fantastisk, men på film ser man någon liiiiiten, liten ojämnhet och jag vill att han känns som "a million dollar" liksom. Helrenoverad ;) Som Björn Svensson säger, "hellre byta olja på bilen än att motorn skär". Därmed inte sagt att man ska behandla hästarna i onödan, bara när man i samråd med veterinär tycker det behövs. Förhoppningsvis är detta sista gången på lääänge för han är som sagt finare än nånsin och fram rör han sig helt felfritt.
Ingela tyckte Helge såg jättefin ut och hon blev förvånad hur bra han rörde sig nu när han är "frisk" eftersom hon sett honom med sina hovledsinflammationer och förra gången då han hade ont av spatten.
"Men gud vad den där hästen kan röra sig!", och japp, det kan han. Det är bara att få fram det avslappnat som är det svåra =P Hon tyckte att hans hull såg bättre ut och även att han fått någon liten muskel på ryggen. Det går framåt sakta men säkert.
Det är skönt att han är så otroligt snäll att spruta för han fick inget lugnande, alltid skönt att slippa det.
Innan besöket gick jag med honom nästan en timme i skogen vid Rättviks ridlubb i ösregn. Jag ville röra på honom efter transporten och det var mysigt att gå nån annanstans än hemma där vi jämt är annars. Kände igen mig sen gymnasietiden och nu hade de byggt en ny terrängbana. Såg sinnessjukt roligt ut måste jag säga, men väldigt djupt underlag så inget jag hade ridit på ändå, om jag hade vågat haha.
Mina nya stövlar är så snygga! De gör förstås ont nu i början men det är ju ett angenämt problem. Långa stövlar ska det ju vara när man rider dressyr, även om jag hellre hade hoppat om jag själv fått välja hihi.
Lördag.
Vilken underbar känsla det är att ha allt hö inne och klart för i år! Vi har kört in ca 12 ton i förrgår och igår. Torrt och fint hö som luktar himmelskt. Om man nu kan säga det om hö som varelse som inte äter det =)
Hästarna har redan fått provsmaka och godkänt det. Tom Helge.
Hann precis springa igenom duschen efter höskörden igår sen iväg mot sommarfest med jobbet. Grillbuffé som var riktigt god, trots att jag skippade köttet. Stora, fläskiga köttbitar är jag inget fan av. Då låter jag hellre bli.
Satt där och sjöng och hade trevligt hela kvällen tills A hämtade mig.
Imorse red jag Grande på ängen innan värmen blev för outhärlig. Fick vara på honom ganska rejält för att han skulle gå fram till bettet och lyssna på drivningen ordentligt. Galopperade med stoora språng i ökad galopp så han fick komma lös i kroppen och efter det var han ganska fin att rida. Ska försöka få igång honom lite mer nu över semestern. Han är perfekt att träna sits och rida utan stigbyglar på då han är väldigt förlåtande och stadig i sig. Bra träning för mig!
Helge tar jag ikväll och ev Willy om tiden finns.
Ska inviga min bästa present från stipendiet idag. Det är såklart ett par bruna dressyrstövlar från DeNiro =) SÅ. FINA! Ni ska minsann få se sen.
Nu ska vi gå ner till sjön och se om det är badbart. Lyx att bara ha några hundra meter dit. Jag älskar verkligen att bo här!
Ahhhh...
Första semesterdagen är här och vädret sviker mig inte. Strålande sol från en klarblå himmel och ordentligt varmt redan.
Hästarna är ute och jag har mockat och ätit frukost. Fin start på semestern! Strax ska jag iväg på lite ärenden där jag bl a ska förbi hästloppisen i Nusnäs där man alltid kan fynda täcken, bett osv. Är ute efter ett flugtäcke till Grande nämligen men vill inte köpa något nytt. Eftersom Helge är lite bråkig med Grande ibland och drar i hans täcken får det bli ett begagnat som får hålla så länge det håller helt enkelt.
Han är en bråkstake och busunge den här killen.
Idag ska höskullen städas ur för imorgon eller lördag kommer det hö. Förhoppningsvis. Dessutom ska vi se om vi hinner lägga ut båten. Ingen rast och ingen ro trots semester alltså, precis som jag vill ha det =)
Backa.
Jag har bestämt mig för att backa några steg med Helge. Han är så spänd, tittig och uppmärksam på saker hela tiden vilket betyder att han inte accepterat mig som ledare riktigt. Han känner att han måste ha koll själv, att inte jag har full koll på situationen liksom.
Jag är trött på att han inte går att påverka när han blir så spänd. Går varken att gasa, bromsa eller göra nånting vettigt alls med honom då. Det gör mig frustrerad för det tar lång tid att få honom att lugna sig. På det sättet är han den svåraste hästen jag nånsin hanterat. Många hästar kan man säga till på skarpen att nu får de faktiskt lyssna, det funkar inte på Helge. Det funkar inte heller att låtsas som ingenting, klappa, prata, stanna osv, osv.
Kommer jobba med honom mycket från marken nu då han måste lita på mig till 100% där först. Sen skritta på långa tyglar i skogen utan krav där han får titta på vad han vill hur mycket han vill.
Jag är ganska hård i min "uppfostran" när det gäller hästarna. Jag tycker att de får lära sig om det är något de tycker är läskigt. Att de ska lyssna på mig oavsett. Jag har tyckt att de inte behöver stanna och titta på allt utan bara gå om det är det jag ber dem om (inte under press utan bara gå förbi med lösa tyglar typ). Men ja, jag får tänka om när det gäller Helge. Måste ge honom mer tid när det gäller allt och ha extremt mycket tålamod.
Igår red jag honom på en äng hemma och där känner han sig skapligt trygg och kan jobba på bra.
Jag har kommit fram till att jag har för långa ben till hoppsadeln jag provar nu. Det är en 16,5" och rumpan får plats utan problem men jag har för långa ben, tyvärr. Men iom mitt nya upplägg har jag ingen brådska med att hitta en annan hoppsadel. Dressyrsadeln ligger ju bra och jag älskar den.
Effektiv och saknad.
Effektiv dag idag. Jobbat 05,30-14 sen hem på lite mellanmål och vidare till stallet där jag motionerat båda hästarna och fixat stallet. Väl hemma har jag pluggat matte duktigt. Den kursen jag ska göra nu motsvarar både matte c och d vilket känns ganska....otroligt om jag klarar det. Jag har alltid haft väldigt dåligt tålamod när det gäller matte men just NU går det bra och känns jättekul. Jag hoppas jag kan få godkänt i matte 3c för då blir jag faktiskt stolt över mig själv. Matte D på min tid på gymnasiet var liksom ett skämt. Något jag ALDRIG ens skulle överväga att ge mig på. Men nu är det andra tider och jag ska iaf ge det ett försök. TUR att jag har världens bästa lärare här hemma som är väldigt smart och pedagogisk. Han lär mig och har tålamod trots att jag blir grining emellanåt. Min klippa.
Testade hoppsadeln jag har lånat hem idag och den var toppen att rida i. Helge verkade också trivas med den och jag fick en bättre position än i min Prestige. Hade ett annat bett nu än sist jag red och det ska jag nog lägga undan för han trivs inte riktigt på det. Ett tjockade, rakt äppel-bett som nog är lite för stort. Man ska inte proppa hästens mun full i onödan, det finns liksom inte så mycket plats till att börja med. Anledningen till varför mina hästar aldrig kommer få ha kandar i munnen, det känns inte snällt. Frida Hallgren är ett bra exempel på att man kan rida lika bra på träns även på tävling.
På tisdag kommer en sadelutprovare och hjälper mig kolla om nya sadeln kan stoppas om osv, om den ligger så bra som jag tycker mig se. Den känns iaf mycket bättre än min andra plus att Ogilvy-padden passar klockrent, vilket den inte gjorde på den andra riktigt.
Grande har lite problem med munnen just nu och tandläkare är bokat på måndag. Han krånglar lite när han ska tugga hö så han slipper bett i munnen för tillfället. Longerade honom på ängen bredvid banan idag så han fick röra sig lite iaf och mjuka upp sig. Han fick såklart lite tokryck som han alltid får på lina men skötte sig mestadels bra och var mjuk och avslappnad på slutet. Tänk om man fick fram den där traven med höga, luftiga steg även i ridningen, den han har när han busar =)
Jobb imorgon sen är jag ledig resten av helgen och har 3 arbetsdagar kvar innan semester nästa vecka
.
På fredag ska jag på mormors begravning vilket jag knappt har fattat än. Det finns liksom inte i mitt huvud att hon är borta. Det känns så konstigt. Det känns som om jag kan åka och hälsa på henne på boendet när jag vill precis som vanligt. Vill inte vakna upp ur den tanken heller. Det kommer bli för jobbigt....
Min familj och släkt är så nära. Vi är som italienare. Family first. Är så glad att ha en stor familj och släkt där alla finns för varandra oavsett vad. Tur att vi har varandra på fredag. Önskar min kusin som bor i USA kunde vara med också men jag vet att hon kommer tänka på oss och mormor där hon är. Vi får försöka stötta henne härifrån så gott det går. Min mormor betytt väldigt mycket för många personer. Hon var otroligt omtänksam och frågade ALLTID hur det var med alla. Hon ville att alla skulle må bra, då kunde hon vara lugn. Hon blev så genuint glad när vi kom för att hälsa på henne. Hon älskade naturen och att åka till Norge eller norrland t ex på resor. Vi har alla många minnen från henne, både i huvudet och i form av stickade halsdukar, sockor, mössor, dukar, väggbonader osv då hon älskade handarbete bl a. En gång gjorde hon ett tappert försök att lära mig virka men med min brist på tålamod gjorde att det inte blev mer än något som kunde liknas vid... ja jag vet inte. Ett karottunderlägg möjligen. Och inte ett runt och fint sådant kan tilläggas.
Under en tid när jag gick på högstadiet gick jag till mormor och morfar efter skolan varje dag och hämtade vår hund Lufsen som jag tog med på bussen hem. Bjöds på mat och glass innan jag gick och blev allmänt bortskämd. Det saknar jag, men mest av allt saknar jag hur hon snusade en i håret när man kramade henne och hur hon höll min hand i sin den sista tiden när jag hälsade på. Jag hade gjort vad som helst för att få träffa henne en enda gång till. En enda.
Man får hoppas att vi gör det på ett eller annat sätt igen.
