Börjar piggna till igen. Eller det gjorde jag redan igår. Kunde inte hålla mig från att rida ett riktigt pass på Helge heller hihi. Han var jättefin i allt utom vänster galopp där han blir stark i hela vänstersidan pga att han inte accepterar vänsterskänkeln. Fick sakta av till skritt och rida öppnor där han verkligen fick flytta för skänkeln och sedan ny fattning där han skulle vara rak och inte tappa stödet på yttertygeln. Gick bättre och bättre och de två sista fattningarna var toppenbra. TIll höger kan jag bara sitta och finlira, där har han blivit ganska stark nu, fast på det bra sättet =)

 

Travade länge hemåt med lite högre tempo än vanligt och han gick kvar fint i formen. Han brukar försöka krypa ur formen för att han inte orkar men igår hade han nästan inga sånna tendenser alls.

Idag fick Helge skritta ut så hade jag Grande med som handhäst. Skrittade runt i skogen i typ mellanskritt med fint stöd på tyglarna. Om jag skrittar ut och rider är det arbete som gäller. Är det bara vila och mys går jag bredvid. Skönt för dem att slippa något på ryggen ibland utan att för den sakens skull bara stå i hagen.

 

Imorgon kommer min hovslagare Martina ut och rider med mig. Perfekt att ens hovslagare (och kompis) även får se hästarna röra sig under ryttare ibland.

Jag har så bra folk runt hästarna. Världens bästa hovslagare, duktiga massörer och kiropraktorer samt veterinärer som känner Helge utan och innan som jag bara kan slänga iväg ett sms till om jag behöver hjälp. Eller ringa för all del. Hur häftigt är det egentligen att jag får ringa John (som opererade Helge) när jag vill?Jag har hans hem-nr liksom. En av världens abslout bästa veterinärer som mina hemveterinärer går på föreläsningar för när han är i Sverige. Coolt. Det har jag lilla knaspellen Helge att "tacka" för =P

 

 

Jag brukar titta på klipp från Pferdiatv med Ingrid Klimke på youtube. Riktigt inspirerande. Det är så otroligt harmoniskt och ser så lätt och trevligt ut. Inga ihopdragna korta halsar med hårda händer och hårda skänklar som man ser allt mer nuförtiden. Usch, nej då är jag mer impad av ryttare som är väldigt lätta på alla sätt och inte låser hästarna. Tycker det är roligare att titta på dressyr på den här nivån på filmerna nedan än världscuper och liknande. Många av hästarna på den nivån rör sig stort med höga benrörelser men ser ut som hängmattor i ryggen och jättekorta i halsen. Man får tycka vad man vill men jag är inte imponerad av det öht. Sen är det klart att t ex Charlotte Dujardin mfl är trevliga att titta på men tyvärr är det alldeles för mycket hård ridning i alla led. Även hos amatörer såklart.

 

Det här är vad jag eftersträvar. En harmonisk häst som är lydig, mjuk och välriden. Har man läst tyska är det riktigt sevärda klipp. Och fattar man inte vad hon säger kan man bara titta och njuta.

 

 

 

 

Har blivit smällförkyld. Jäkla skit. Det började i torsdags men det bröt inte ut på några dagar men efter lördagens fjällvandring antar jag att det blev nog för kroppen och nu är jag som sagt riktigt förkyld. Tröök.

 

Ang fjällvandringen så åkte jag och Andreas till Norge med husbilen i lördags. Vi hade bestämt oss för att vandra upp och runt Båthusberget. En vandring på strax över en mil och 1200 meter över havet.

Det tar inte många meter in på norska sidan av gränsen innan naturen blir otroligt vacker (och vägarna märkbart sämre). Bergen tornar upp sig direkt och jag som är en sucker för naturfoto, främst fina vyer, hittade fina motiv överallt. När vi åkt en bit såg vi ett berg vi tyckte såg lagom ut och trodde det var Båthusberget, men nej. Berget som låg en bit längre fram, som var både för brant och högt för att vi trodde det var rätt, var Båthusberget. Så det var bara att hitta en parkering bland alla bilar som var där nere vid vägen sen började vi knata.

 

I början var det en ganska liten snirklig stig förbi några små sjöar, genom skog av fjällbjörk och mossa på spänger.

Efter ett tag började det luta uppåt men fortfarande ganska enkel vandring. Vi klev på och efter kanske 2 km började det bli riktigt brant uppför. Det blev lite små blåbärspauser men vi gick ändå på i bra tempo och tog oss uppåt, uppåt, uppåt. Vi gick förbi trädgränsen och fortsatte uppåt bland sten och mossa. Det var lite Sagan om ringen över det hela. Vandra på ett högt berg med otrolig utsikt där man såg huur långt som helst. Häftigt!

 

Vinden ökade ju högre vi kom och när vi till slut nådde plattån innan toppen blåste det rejält! Jag hade mitt pannband men det räckte inte så huvan åkte på över huvudet och den fick man dra åt hårt för att stänga ute vinden. På mitten av plattån fanns en liten sjö och så hade berget 4 toppar, om jag inte minns fel. Vi tog såklart den högsta och som lite extra spänning klättrade vi upp där det var absolut mest brant. Ingen av oss är vidare smart när det gäller att göra häftiga saker. Kanske jag lite mer än Andreas förstås =P Ändå var det jag som lyckades vricka foten och åka omkull när vi kommit hela vägen upp, med smörgås och allt i händerna. Haha, såg nog lite kul ut. Vi hittade lite lä bakom en klippa och fikade lite. Man blev dock snabbt kall efter att ha blivit varm på vägen upp så det var bara att klä på sig de medhavda kläderna och börja färden nedåt. Vi gick inte samma väg tillbaka utan hade hört att man kunde gå runt så vi valde en stig som såg välvandrad ut och fortsatte vår färd. Vi gick förbi en klippavsats som säkert var 100-150 m rakt ner, och jag överdriver inte. Galet högt och vi såg vandrare låååångt där nere som var så små att de knappt syntes. Det var lite knixigt att gå ner men hade vi tagit samma väg ner som vi gick upp så hade nog risken varit stor att man ramlat och inte fått stopp på sig innan man var nere vid sjöarna igen =)

Den vägen var med andra ord ännu brantare.

 

Innan vi kommit ner till trädgränsen vrickade jag foten igen för att bara några hundra meter senare vricka den andra om ramla omkull, igen. De två utländska vandrare vi just mött undrade nog vad tusan jag svor och domderade över där på marken. Irriterande att vricka fötterna när man inte satt dem fel. Det handlar om klena fotleder och inte klantighet, faktiskt.

 

Precis innan vi var tillbaka vid bilen igen valde Andreas en stig som såg ut som en genväg, vilket jag också tyckte. Det var det inte. Det visade sig att stigen vi skulle gått svängde åt ett håll medan vår "genväg" gick åt ett annat håll. När vi förstått det gick vi offroad och efter att ha stannat och tittat på jättefina, helt orädda fåglar och en hel invasion av vita fjärilar (coolt) så hittade vi stigen och slutligen husbilen igen.

 

Efter att precis ha kommit in i Sverige igen stannade vi på Storsätra Fjällhotell och åt en gudomlig trerätters. Det var västerbottenpaj, röding, fetaostsallad, pannacotta mm mm. Så himla gott och framförallt efter den "lilla" promenaden.

 

Vi sov i husbilen hos vänner i Idre och somnade helt ovaggade och sov gott med regnet smattrande på taket. Så mysigt! Vaknade helt utvilade på morgonen och åkte hemåt efter en fika.

 

Kan bekräfta ännu mer efter helgen att jag ällskar fjällen! Både att springa och vandra. För ca 10 år sedan var jag på fotokurs i Grövelsjön och det var nog då jag upptäckte hur mycket jag tycker om höga berg och djupa dalar. Det är rogivande. Sen älskar jag hur tålig min kropp är. Förutom att jag typ bryter benen då hehe. Menar att jag lätt orkar fjällvandra en mil utan att det påverkar mig alls. Lika var det på Fjällmaran i Sälen. Springa 2 mil i långsam takt var inga problem alls. Knät är ju som det är men annars var det liksom ingen grej. Har nog alla promenader med hästarna att tacka för det. När det gäller att springa fort är jag inte lika uthållig dock. Får jobba på det när jag blivit frisk igen.

 

Lite bilder från helgen som avslutning sen ska jag sova och kurera mig.

 

Igår kom Camilla ut med Heidi igen så red vi ut i skogen tillsammans. Vi tog en lite längre tur den här gången och det var så mysigt och roligt. Helge accepterar Heidi och blir inte stressad av att hon är med. Varken när han är framför eller bakom. Vi red förbi Lintjärn och galopperade ganska länge på väg hem. Glada hästar och glada ryttare.

Formmässigt kunde Helge slappnat av lite mer och kanske varit lite mer lättreglerad i galoppen men annars var han fin. Får hålla lite högre tempo när Heidi är med, ett tempo vi ska hålla jämt egentligen, så han är inte riktigt van att slappna av och bara rulla på i det utan han måste såklart ha koll på allt =P

 

Då han gått tre pass på raken nu så fick han promenera 45 min idag på grusväg. Imorgon får han vila helt för jag ska tatuera mig innan jobbet. Bara göra klart en som redan är påbörjad, inga fler. Det får nog räcka nu haha. Ev.

 

Jag älskar verkligen den här tiden på året! Idag var det soligt och riktigt friskt i luften när jag tog ut hästarna och när jag red värmde solen och det var helt vindstilla och bara underbart väder. Början av hösten är en stor favorit hos mig. Därför red jag såklart ute idag när jag åkte till klubben i Orsa.

Helge är så jäkla lätt att åka med ensam. Han står still (jag har förstås lärt honom det) när jag gör ordning och är inte alls brydd över hästarna i hagarna eller på travbanan.

 

Vi skrittade fram i samhället runt klubben på asfalt. Det var både vanliga gräsklippare och robot, traktor med släp, trädfällning, travhästar på banan och sladdning av ridbanor med fyrhjuling så det blev mkt miljöträning vilket är jättebra! Jag tror inte på att hålla hästen borta från sånt den blir spänd för. Då blir det så mycket jobbigare om man blir utsatt för det ofrivilligt sen. Lika bra att lära hästen att saker händer och det är bara att vänja sig. Jag galopperade t ex förbi en gräsklippare på kanske 3 meters avstånd idag plus 10 meter från en traktor som lastade träd på sitt släp. Han blev såklart lite spänd men fortsatte ändå galoppera och så fort vi kommit förbi var allt frid och fröjd igen.

 

Jag passade på att galoppera på lite i friskt tempo på rakbanan när ingen travare var där. Det är sällan jag gör det hemma i skogen någon längre bit men där på en bred väg med bra underlag och bra sikt så galopperade vi på och jag tror att han tyckte det var skönt för han var så nöjd när jag gjort det fram och tillbaka två ggr i båda galopperna. Vänster får jag fortfarande hålla rumpan på plats i medan höger är jättebra.

 

Efter det gick vi in på lilla banan som var nysladdad och jobbade vidare med våra öppnor och åttkantiga volter. Personalen tvättade en fyrhjuling med vattenslang precis bredvid banan men Helge brydde sig inget. Skönt att han börjar bli avslappnad även med störningsmoment.

Han var jättefin i traven så jag nötte inte så mycket. Fick till helt ok öppnor i båda varven och sist skrittade vi på asfalten igen.

 

Fantastisk ridtur! Vädret, galoppa lite framåt, bra avslutning på banan, mjuk och lätt häst. Precis som jag vill ha det!

 

Nu är min jobbhelg över. Lediga måndagen imorgon är väldigt efterlängtad och jag har en hel del jag vill hinna göra. Bl a åka till Orsa med Helge.

 

Efter jobbet idag kom en bekant ut till stallet för att rida sin unghäst med mig och Helge i skogen. Hon har dåligt med ridvägar hemma hos sig och hade sett våra underbara vägar på min instagram så hon ville följa med oss ut. Inte mig emot! Först trodde jag Helge skulle bli jättespänd och bry sig för mycket om hennes häst Heidi men det gick riktigt bra, han var helt lugn och nöjd med hennes sällskap.

Båda hästarna rör sig stort och vi kunde lätt hålla samma tempo i alla gångarter.

Det är så kul att visa våra ridvägar för nya hästmänniskor, alla blir så imponerade. Vi är verkligen bortskämda med att ha den här skogen in på knuten.

 

Åkte till klubben med Helgehästen igår. Tänkte rida ute på travbanan först och fortsätta på stora banan men det blåste så mkt så det blev ridhuset. Ville inte ha någon onödigt fight pga blåsten. Jag är verkligen emot att låta hästen slippa undan det den blir spänd för osv men jag ville få till ett bra pass utan krångel. Tar tjuren vid hornen nästa gång =)

 

Han var lika lätt att lasta som alltid, vilket är helt underbart. Jag minns när jag just köpt honom, alltså han var så jobbig. Gick emot tryck istället för att flytta (BIG no no om man är häst i närheten av mig) och bara klev åt sidan av lämmen hela tiden. Först fick han lära sig att flytta på sig om jag bad honom om det sen gick lastningen som en dans den också efter ett tag. Nu har jag ju iofs en transport som är helt anpassad för honom också med högt i tak, fronturlastning så han slipper backa plus att han får stå brett med bakbenen.

 

Hur som helst! Ridpasset gick bra. Jag skrittade fram länge och väl och flyttade honom i sidvärts, öppnor, bakdelsvändningar och gjorde små tempoväxlingar. Efter ca 20 min började jag galoppera på fyrkanten i lite framåt-tempo. I vänster varv skjuter han in rumpan så där får jag ha honom rak i halsen och driva in det inre bakbenet under honom. Gjorde mycket tempoväxlingar och han tycker det är SÅ jobbigt att korta sig men han gör det och kämpar på utan krångel. Som belöning får han galoppera på framåt där jag rider i lite lättare sits.

Gjorde samma sak på 20m volter där han fick vara något utåtställd och jag vände så volten blev kantig istället för rund, för att få med yttersidan ordentligt. I traven gjorde jag också mycket tempoväxlingar och fokuserade på att han skulle gå kvar i formen både när jag kortar och länger, vilket det är lite svårt, åt båda håll. Han orkar inte riktigt än.

Öppnorna som vi fick i läxa av Göran Liljestam för nån vecka sedan tränar vi på nästan varje dag och vi gör framsteg. Dock är det väldigt lätt att han tvärar för mkt. Jag måste ge finare hjälper helt enkelt, han är känslig.

 

 

Det blev ett tufft pass så idag skrittade vi och travade ut i skogen med Grande som handhäst. Han hänger med precis så det är som att bara rida Helge men hålla i ett grimskaft i ena handen. Bra att det funkar att göra så så man kan spara lite tid =)

Vi travade lite större steg och gjorde tempoväxlingar i skritten där han inte kröp ur formen.

 

Ingen älgfluga i sikte på hästarna än. Men det kommer väl snart kan jag tänka mig.

 

Att vila. Att låta sin häst vila. Det betyder olika för olika personer. För en del betyder det att hästen bara går i hagen eller kanske att man joggar hästen ett enklare pass osv. För mig betyder vila promenad. Jag planerar aldrig in att Helge bara ska gå i hagen en dag. Sen blir det så ändå ibland såklart, om man reser bort etc och just av den anledningen behöver han inte stå mer än så. Känns han trött eller om jag vet med mig att vi haft en hårdare period så är får han promenera två dagar, sen bli tömkörd den tredje eller liknande.

 

MÅNGA skador/åkommor hästar har blir sämre av vila och kräver rörelse för att hållas i schack. Spatt, ryggproblem, pssm, etc, etc, etc. En häst är gjord för att röra sig mycket varje dag och bör få göra det. En ordentlig hage är såklart viktigt också. Usch jag mår dåligt av att bara tänka på alla hästar som står ute i pyttehagar 4 timmar om dagen och rids en timme, resten inne i boxen.

 

Om jag fick bestämma hade mina hästar varit ute från ca 06 till 22 ungefär. Med en upplyst ligghall med mycket halm, fri tillgång på hö, stor hage och sen hade de fått vara inne på natten i stoora boxar typ 4*8 m så de kan röra sig obehindrat.

 

Jag är både för och emot lösdrift. För på det sättet att en häst är inte gjord för att stå still inomhus. Emot för att man har svårt att veta om hästen ätit, druckit, gått på toa, har rymt och sådär. Det känns bäst i mattehjärtat att hästen har en box att bo i.  

Hade man inte haft ett liv hade hästarna gärna fått en promenad på en timme om dagen (inte skrittmaskin) samt ett ridpass om dagen också. Heltidsarbete att ha två hästar då haha.

 

Nu när Andreas flyttar tillbaka till Sthlm efter sommaren kommer Grande få mer uppmärksamhet igen. Jag har velat träffa A när vi väl har tid tillsammans så han har fått bara gå i hagen lite mer än önskvärt. Imorgon blir det dock två flugor i en smäll då A följer med och rider! Ska se om jag lyckas filma lite då.

 

Idag fick Helge skritta på hård grusväg 45 min efter två tuffa dagar på sand.

 

 

 

Helge har fått två ganska tuffa ridpass igår och idag. Jag pressar honom inte mer än två dagar i rad, det är han för svag för än. Två dagar tufft, då blir det två dagar lugnare. Imorgon får han t ex ut och gå ca en timme är min plan och på onsdag uteritt i skogen med mest lydnad.

 

Igår red jag ut i skogen och gjorde tempoväxlingar i galopp. Hade inga sporrar så jag fick jobba ordentligt när jag kortade honom då han tycker det är jättejobbigt och väldigt lätt bryter av till någon form av slängtrav. Man känner det inte innan heller knappt så man måste rida en aktiv galopp och inte låta honom slöa till för då blir det pannkaka. Där har jag bra hjälp av sporren, plus att man lättare får fram honom om han är lite tittig, men igår glömde jag dem och nog ska han kunna ridas utan också så det var ingen big deal, bara lite mer jobb för mig.

 

Galopperade fram några galoppsprång sen tillbaka, sen fram, övergång till trav, fram, korta, galopp osv. Aktiv, aktiv, aktiv. Det är något vi måste jobba på hela tiden. Klättrade i några backar på väg hem och hoppade av och gick en länge bit innan vi var hemma.

 

Idag har det spöregnat hela dagen så vi åkte till ridhuset i Orsa. Hade packat på Helge 100g fodrat regntäcke men det räckte visst inte för han skakade när han kom in vid 12-tiden när vi skulle åka. Fryslorten. Regn är inte kul, då är ren kyla bättre. Får väl bli 200grams nästa gång det ska regna en hel dag.... Vilket de brukar ha när det är runt nollgradigt i torrt väder annars. Klenkråkan. Klädde iaf på honom ordentligt och så fick han hö i transporten så han frös inte alls när vi kom till Orsa.

Ridningen gick helt okej. Han vill gärna bli lite framtung men det låter jag honom inte bli. Han ska gå fram och inte bli tråkig i handen utan ge ett bra stöd utan att bli tung. I övergångarna måste jag vara väldigt noga med att korta den befintliga gångarten först och göra en bra övergång där han samlar sig, fortfarande utan att bli tung, och gör en bra övergång. VARJE gång.

 

På plussidan så rider jag i ett bättre tempo nu där han kommer mer till sin rätt och han är något kvickare i benen även om det fattas mkt än.

 

Andreas var med och filmade och när jag sett filmen är min läxa detta:

*RÄTA PÅ MIG I TRAVEN!

* Still med händerna.

* Noga med varje övergång, varje tempoväxling, varje...allt.

* Åk oftare till ridhuset =)

 

Hinns inte med mer denna vecka men nästa ska jag försöka komma iväg iaf 2 ggr. Får bli galoppintervaller och klättring denna vecka istället.

 

Är det någon av mina läsare som sitter inne på ett sjujäkla bra tips om hur man kan få sin häst att lägga på sig tar jag tacksamt emot det. Helge är så tunn över överlinjen trots bra arbete både från mark och ridning, gräs, massor av hö, har öka kraftfodergivan nyligen så den har nog inte gett så mkt effekt än, samt köpt riskli-foder som han fått ca en vecka så det syns inte heller än om det gör någon skillnad. Kan inte trycka i honom hur mycket kraftfoder som helst heller iom hans ev pssm (mycket tyder på det), även om han såklart får en kost med mycket låga socker- och stärkelsevärden. Han är så svåååår. Ibland vill han inte ens ha sitt kraftfoder om man inte matar honom ur handen. Har ni hört något så löjligt haha. Dock gör jag det om det är vad som krävs för att han ska äta upp sin mat.

 

Imorgon ska jag testa en helt ny grej på Helge som jag ska recensera för er sen. Har inte med hans kost att göra men med hans stress och hans muskelfunktion. To be continued!

 

Måste faktiskt skriva en rad om Fjällmaran också.

Vi åkte upp till Sälen tidigt i lördags för att delta i Sälen Fjällmaraton. Vi anmälde oss i Mars, April nånting och har sett fram emot det med skräckblandad förtjusning sedan dess. I lördags var det alltså dags och vi fick en perfekt dag vädermässigt. Soligt och blåst så det inte blev för varmt. Vi startade från Experium tillsammans med 1200 löpare till och efter ca en km kom vi till första slalombacken. Jag var beredd att vara den enda som behövde gå upp men det visade sig att det bara var eliten som sprang, vi andra typ 1000 pers gick. Väl uppe var det bekväm löpning till Högfjället där första kontrollen var och därefter nästa slalombacke som tog rejält på benen. Flåset var det inga fel på men benen kändes trötta så det var skönt att komma upp. Uppe på kalfjället var det blandad löpning på spänger, i lera och över stenar. Efter 8 km började mitt knä krångla och jag fick halta rejält emellanåt. När sedan spåret vände nedåt ner i en ravin gjorde det väldigt ont och jag började tvivla på om jag kunde fullfölja loppet men när vi kommit ner på plan mark gick det bättre och vi sprang på så gott det gick bland hala stenar. Det var riktigt svårframkomligt i några km så här var det mest jobbigt att se vart vi satte fötterna, man fick aldrig upp någon fart på löpningen. Tillslut kom vi upp på kalfjället igen och vid det här laget sprang jag rakt igenom leran istället för runt. Hade kommit till den gränsen där det inte var värt att springa runt utan genom gick fortare och mina fötter var ändå blöta. Kilometrarna tickade förbi mycket fortare än jag trott och tillslut var det bara 4 km kvar. MEN  nerför en slalombacke. Nerför, vilket är det som gör att jag får ont i knät. Jag gjorde så gott jag kunde men det gick sakta och tårarna brände faktiskt bakom ögonlocken ett tag. Det gjorde fruktansvärt ont och vi blev omsprungna av en hel del löpare där. Efter många om och men hade jag haltat mig ner lite sidvärts nedför backen och Andreas väntade in mig och vi kunde springa i mål ca 20 min innan vår utsatta måltid. Hade inte mitt knä krånglat hade vi nog klarat det på under tre timmar. Jäkla knä!

Jag är ändå glad att vi klarade det på så pass "bra" tid för två glada amatörer (även om Andreas säkerligen hade klarat det på minst 2,45 om han inte väntat in mig). Igår hade jag riktigt ont i knät och fick halta omkring men idag är det bättre. Det är löparknä så jag vet att det ger sig även om det gör väldigt ont när man väl får ont i det. Andreas har också ont i ett knä nu efteråt och igår kände vi oss båda lite bakis nästan.

Hur som helst så var det jättekul och vi vill göra det igen! Det var bra ordnat och naturen där uppe alltså. När man kommit upp på loppets högsta punkt. Så himla fint! Älskar härmed att springa trail, off road, i skogen, i lera, över stock och sten. Mkt tack vare mina fantastiska skor, Salomon speed-cross. Perfekta för ändamålet.

 

Tack till älskligen som ville göra det här med mig när jag fick den knasiga idén i vintras. Vi klarade det ju faktiskt. 21 km tillsammans upp, ner och över ett fjäll.

 

 

Fick precis sms av DHL att min hoppsadel kommit tillbaka. SOM. JAG. LÄNGTAT! Dressyrsadeln i all ära, för den är fantastisk, men att trimma och rida ut i min älskade Butet har jag längtat efter.

 

Idag red jag inte alls. Det blev tömkörning med klättring för Helge. Klätterbackar finns precis utanför dörren så det är bara att välja och vraka. Plus i kanten att det blir träning för mig med.

Jag lägger in tömkörning ganska ofta som variation i arbetet. Framförallt för en omusklad häst som Helge är det bra att avlasta ryggen ibland och "tvinga" honom att balansera sig själv.

 

Gjorde en video från dagens uteritt. Har börjat filma åt rätt håll och allt ;)

 

 

I söndags fyllde jag år. Hade en toppendag på alla sätt men det bästa var helt klart när jag och Andreas red ut hästarna i skogen. Han barbacka på Grande. Han rider Grande på pelham för Grande kan bli så jobbig när han är stark men Andreas har väldigt snälla händer och har alltid ett grimskaft runt halsen på Grande som han kan ta tag i om han blir ostadig. Hur som helst så travade vi, värmde upp lite och tog någon liten galopp innan vi galopperade bredvid varandra på den breda "travbanan" i skogen i lugnt tempo, Grande i mjuk och fin form och vi kunde prata med varandra och det var bara underbart! Önskar vi hade fått det på film för det var så himla härligt! =) Hur perfekt att ha en snäll farbror-häst som gör allt man ber om när man har en pojkvän som vill hänga med ibland. Fattar inte hur A kan fixa att ut och galoppera barbacka och ha jättebra balans när han inte rider så ofta. Tror man har mycket av att vara så orädd som han är. Han bara gör, spänner sig inte och är inte nervös utan bara hänger med.

 

Stafetten avklarad och jag är skapligt nöjd. Har sprungit bättre på träning men blir så stressad på tävling så jag presterar sämre. Måste springa fler lopp helt enkelt!

 

Filmade en liten video häromdagen som ni kan få se. Får bli lite mer utrustning någon dag också =)

 

 

 

 

Första jobbveckan är avklarad och jag sitter i soffan med gröt i magen, stallet gjort och Helge motionerad. Om några timmar är det dags för min sträcka i Vasastafetten. Lite nervöst!

 

I torsdags var jag i Orsa med Helge och red i ridhuset. Vi filade vidare på öppnorna, förvänd galopp och mellangalopp på diagonalerna. Framåt går bra men att samla och göra ett bra avbrott - not so good. Han orkar inte än så vi får jobba vidare.

 

Andreas filmade lite och på filmen såg jag att jag MÅSTE rida fram mer. Det känns som om jag rider i ett bra tempo men nej, vi måste fram. Igår när jag red i skogen gjorde vi just det, red fram, ordentligt. Travade länge och väl och ville ha honom väl framme för skänkeln, kvick för skänkeln och ett högre tempo än vanligt, med inlägg av små tempoväxlingar. Han skyggade lite i början och tyckte det var ovant att trava så "fort", han får lite sämre takt iom att han är så spänd i bogen men när han rört igenom det blev det mkt bättre och idag när jag "tricktränade" (han lyfter frambenen och får en godis så han förknippar lyfta benen med något bra inför skoning osv) lyfte han både benen högt och enkelt så något fick vi nog lös igår.

 

Idag tog vi en promenad på 30 min sen får han vila resten av dagen. På´t igen imorgon.  Han behöver sin vila pga sina hovleder som jag är rädd om men samtidigt får han inte stå mer än en dag för det är inte heller bra för hans troliga pssm och hans spatt t ex. Det är en liten utmaning att få ihop ett rid-schema som innebär mkt rörelse och träning men ändå tar hänsyn till hans skadehistoria.

 

 

 

 

Tränade ju för Göran Liljestam i Orsa idag. Det gick toppenbra! Vi fick jättebra hjälp och nu är tanken att jag ska rida för honom varje gång han kommer upp. Nu är vi redo tycker jag.

 

Jag värmde upp en halvtimme själv. Skritt 20 min i låg form där jag ville ha honom kvick för skänkeln och rund runt innerskänkeln. Travade på stora volter, galopperade i lätt sits ett varv i varje galopp sen fick han skritta på lång tygel några minuter innan vi satte igång träningen.

 

Göran gav oss direkt direktiv om att vara kvickare, växla upp och ner gångarterna hela tiden, ändra och aktivera. I höger varv kan vi se ganska trevliga ut. Spåra, ha lika stöd på båda tyglarna osv men till vänster är det svårare. Han skjuter ut vänster bakben och höger bog och blir därför lite stum på yttertygel och rundar sig inte. Jag fick hålla in ytterbogen med ytterskänkel, hålla honom rak i halsen och runda kroppen runt min innerskänkel så han fick under sig sitt bakben. Göran lät oss göra mycket öppnor i både varven i trav och öppnor till bakdelsvändning i skritt. Även öppnor i galopp men oj vad svårt det blir! Han byter och tycker det är SÅ jobbigt, men han tycker det är jobbigt att bara vara rak i vänster galopp så vi har mycket att träna på där ;) 

På de ytor vi inte red öppnor skulle jag ändra tempo i hela tiden. "Som om du inte kan bestämma dig vilken växel du vill köra i, byt hela tiden". Det gjorde vi nog ganska bra för han svarade fint och vi fick beröm. Fick ganska mycket beröm överlag faktiskt så det kändes bra, så jag inte tappat allt under mitt år som "icke tränande".

 

Han tyckte att Helge hade en bra takt i traven och att jag absolut kan plocka upp honom i formen nu. Som jag KÄMPAT för att få honom lång och låg och nu när vi kan det som ett rinnande vatten ska vi börja med nya svåra saker igen. Vi hade nog kunnat vara bekväma i det vi kan ett tag till hehe. Nä det är klart vi ska testa gränser, utamana och jobba vidare, annars kommer vi ingen vart. Skönt att höra det från en kunnig tränare bara så man inte hittar på massa tok på eget bevåg. Så hädanefter är det lång och låg form i början och slutet av passen. Däremellan en högre form, men med många pauser såklart, innan han blivit starkare där.

 

* Växla tempo HELA TIDEN. Oftare än jag hittills gjort och han ska svara DIREKT.

* Använda mig av öppnor i allt arbete. På bana som ute i skogen. Korta bitar med kvalité.

* Korta tyglarna och räta på mig.

 

Jättekul och motiverande träning!

 

Efter träningen gick jag med honom ett varv på travbanan och så fick han en dusch med linimentschampo innan vi åkte hemåt till Grande och gräshagen.

 

Sist men inte minst en liten hyllning till Andreas som red ut på Grande med mig igår. Han rider alltid barbacka och igår hade han bestämt sig för att träna på galoppfattningar (jag har ingen talan om hur vi lägger upp ridturen när Andreas är med, jag tycker bara att det är sjukt kul att han vill rida). I allafall så är han så himla duktig och Grande är så underbar som bara gör som han säger. Gulle dom!

 

 

 

Oj, ni är redan ett gäng som kikar in här trots att jag lösenordsskyddat så pass länge. Kul.

 

Efter två vilodagar pga att jag varit bortrest så red jag Helge ett lugnare pass i skogen idag. Bara checka av alla gångarter, att han var framåt och fick röra igenom sig. Vi galopperade helt kravlöst genom skogen och såg till att rida i förvänd galopp genom kurvorna efter vägen. Ett enkelt sätt att stärka hästen på ett vis som inte kräver så mycket av den. Den har ofta bra egen bjudning ute samt att kurvorna sällan är för långa eller skarpa.

På slutet fick han trava i lite högre, kortare form och sen skrittade vi hemåt.

 

I måndags var han varm och lite tjock i ena kotan så då skrittade jag honom en timme (man kan nästan alltid låta hästen skritta trots skada, undantag är frakturer, avslitna senor och annat sådant självklart), kylde och lindade nattbandage med vallörtsblad. Vallörtsblad är lite hokuspokus det vet jag men det ska hjälpa med cellförnyelse etc och det har funkat för mig 100% av gångerna jag använt det, så det har jag alltid hemma. Man beställer det enkelt från Alyose.se. Används vid lättare (!) svullnader vid senfästen osv. Helge hade sprungit som en dåre i hagen dagen innan han var svullen så jag räknar med att det uppkom pga det. Passade ypperligt att jag skulle bort just de dagarna han ändå skulle ta det lugnt.

 

 

 

 

 

Fick frågan om varför jag inte skriver i bloggen längre av min sambo idag så det kanske är dags för en liten update. Tycker inte att det är så kul att blogga längre faktiskt, av ingen speciell anledning, så det blir lite långt mellan gångerna. Däremot kanske det blir någon vlogg istället när lusten faller på. 

 

På hästfronten rullar det på. Helge gör små framsteg hela tiden men får också sina skitjobbiga perioder där hans psyke gör det 100 ggr svårare än det hade behövt vara. Oftast kan jag hantera det men ibland blir jag galen på honom. Man blir så frustrerad när han bara blockerar allt och inte lyssnar på vad man säger. Svår, svår häst men när han är lugn och med så är han värd allt. Knäppisen. 

I helgen ska vi träna för Göran Liljestam så det ska bli roligt. Ska försöka träna lite oftare året som kommer. Vi har inte riktigt varit på den nivån att vi hade kunnat ta till oss så mkt av hjälp utifrån tidigare i år. Det låter kanske jättedumt men jag har själv hittat massor av knappar på Helge det senaste halvåret på ett sätt de flesta tränare inte förespråkar. Han är ju speciell iom att han har två stelopererade kotor i halskotpelaren. Det är inte bara att rida som på en vanlig häst och tro att allt ska funka.  Så jag har testat mig fram väldigt mycket i år och anammat Cornelia Rylens ridsätt en del. T ex att inte rida innerskänkel till yttertygel utan att först få honom att följa tygeln och bli mjuk i halsen och då inte ha så mkt stöd på yttertygeln, i början. Ingrid Jerlin som jag tränar för ibland och jag tänker lika där och nu när jag kan börja rida med mer stöd på yttertygeln kan jag även testa fler tränare eftersom att det alltid blir fullt på Ingrids träningar och det är svårt att få en tid.

Det gäller även att tränaren förstår att jag inte vill rida min häst låst. Jag vill ha väldigt lätt hand och inte driva fram honom till ett stöd till en hård hand utan att han bär sig själv och vågar ta stöd på bettet själv, inte att det blir en lättnad för honom att göra det för att komma undan hårda händer, om ni fattar. Man ser alldeles för många ryttare rida så och det är inte så jag vill rida.

På lördag vill jag få hjälp med att han ska vara lätt fram, kvick och mjuk. Det som jag fokuserar på varje gång jag rider. Att han inte får bli framtung, inte hänga i handen, att han ska lyssna på drivning direkt och följa tygeltag när jag vill svänga eller ställa. 

 

Grande han lever livets glada dagar i gräshage med några promenader per vecka och tömkörning ibland. Vara rörlig och glad, det är hans uppgift. 

 

 

Nu äger jag nästan bara täcken från Horseware och har lagt upp det så att jag har många tunnare täcken jag kan sätta fast liners i. På så sätt kan man använda de flesta täckena hela året och de torkar fortare än tjocka vintertäcken. 

 

Det var allt för denna gång.

Jag kommer inte att skriva om annat än hästar och sånt som hör det till längre så är du inte en hästmänniska har du nog inte mycket att hämta här.

 

Får se när vi hörs nästa gång.

 

 

 

 

Igår sprang jag min första mil nånsin. För något år sedan trodde jag aldrig att det skulle hända då jag har ett knä som strular, men igår gjorde jag det. Det gick väldigt sakta och lugnt för knät började göra ont ganska direkt men jag fortsatte eftersom det slutar direkt jag slutar springa och blir inte värre av att jag springer längre. Kinesiotejp har funkat bra annars men inte igår men jag tror det är pga att jag vilat från löpning 1,5 vecka och blivit lite stel bara. Ikväll åker nog jag och Anna till gymmet sen testar jag springa igen imorgon eller onsdag. Jäkla knä alltså. Blev inte trött alls när jag sprang och var knappt svettig så det hade varit roligare att kunna springa fortare, men jag får skynda långsamt och träna vidare tills det är starkt nog. 

 

Efter att jag tränade för Ingela med Helge för några veckor sedan har jag ändrat mitt sätt att rida Helge litegrann och det trivs han mkt bättre på. Även om det är jobbigare för honom. Han frustar och är inte alls lika spänd utan mjuknar enkelt och följer hjälperna fint. I lördags var jag till ridhuset med honom och idag ska vi dit igen.

Igår skrittade jag Grande och hade Helge som handhäst och Helge var lika jobbigt som vanligt. Ska bita Grande och trava iväg HELA TIDEN. Jag får sitta och hålla honom på yttertygeln för att han ska skärpa sig, jäkla apa =) Det är väldigt mycket lättare att rida Helge och ha Grande som handhäst men jag vill ju att Helge ska få gå utan ryttare ibland också. Knasskrället mitt.

 

Har 7 dagar kvar på jobbet innan semestern nu. Can´t waait! Har inga planer alls och det är så himla skönt. Att bara vara spontan och inte behöva stressa iväg hela tiden, precis vad jag behöver. Mycket stall, hästar och träning blir det ju såklart.

Ska utforska Mora och Orsas utbud på vandrings- och löpleder, cykla in till stan och äta, åka båt, bada, sola och allt det där. Hoppas på nån fin vecka iaf.