Jaha, det var det det. Skogen har frusit och jag har en vinter på grusvägar att vänta. Jämför man med att rida på sanden i skogen så är grusvägar ungefär helt värdelöst. Spec nu när det bara går att skritta en period framöver. Inte mycket att göra åt men jag måste gnälla lite ändå. 

 

Red ut Helge i skogen idag i tron att det skulle gå bra att rida ordentligt även idag, trots kylan, men icke. Det var hårt nästan överallt så jag fick rida där det vanligtvis är för djupt för där var det mjukt fortfarande. Blev lite klättring och skrittarbete med någon galopp uppför någon backe. Skrittarbete är underskattat faktiskt. Många behöver lägga mer krut på skritten, däribland jag. Jobbade sidvärts mycket idag och han är jättefin. Böjde honom även som en banan, alltså huvud, hals, bog och bakdel åt samma håll. Bara litegrann men det gör honom väldigt mjuk och fin. Kunde skritta i olika tempon med bra stöd på båda tyglarna med avslappnad och mjuk häst.

 

Det är väl bara att acceptera att det vi får släppa skogen i några månader snart (blir säkert varmare igen (jag hoppas då det!) innan det är hårt för vintern). Då får det bli det nyttiga skrittjobbet, promenader och helt enkelt åka till ridhus iaf två ggr vecka. När marken frusit kan det lika gärna bli snö på en gång för min del. 

 

Helge fick gå i en hage jag sparat åt honom nu på hösten. En hage som inte är knölig eftersom de inte gått där på länge. Den har fått vara platt och ska förhoppningsvis hålla sig så tills det fryser ordentligt. Grande, som tål allt, fick gå i deras vanliga. Han har inga sköra hovleder heller. Min robusta mysgubbe <3