Imressive.

Idag är jag lite extra imponerad av två sorters personer. 
 
1.
De som kan sitta och plugga många timmar i sträck ( t ex Andreas). Jag har just pluggat 1,5 timme och känner att jag inte har ett uns av tankeverksamhet kvar. Jag kunde knappt hitta till soffan, och det är ändå min favoritplats all times. Jag var dock riktigt duktig idag. Om man får säga så. Duktig med mitt mått mätt då jag har en tendens att bli arg och ge upp ganska snabbt när det gäller matte. 
 
2.
Sånna som lagar mat åt ett helt regemente (ser på Familjen Annorlunda). Jag tycker det är pest och pina att bara laga mat till mig själv. De här föräldrarna lagar till sina 8-10 barn. HERREGUD. Många tråkiga strömavbrottskvällar-much? Jag hade anställt en kock, och adopterat bort minst 7 av ungarna hehe. Nej då. Jag hade för det första inte skaffat ett helt fotbollslag till familj. Inte egna iaf. Hade man haft lust att ha ett gäng skrikmaskiner rännandes runt ens fötter hade man ju kunnat göra en god gärning och hämtat hem en drös från Kina, Sydamerika etc istället ( VEEEEET att det inte är SÅ lätt att adoptera, men ni fattar). Hade nog hellre haft hundvalpar när jag tänker efter.
 
Måste säga att jag är imponerad av folk som har barn öht. Det verkar jobbigt (men säkert värt förstås). Typ som att ha häst. Fast man kan inte gärna lämna barnet i lekhagen medan man är och jobbar i nio timmar. 
 
Förresten så är jag imponerad av mig själv som klarat av jobbdagen också när jag ändå håller på att ösa beröm över folk och fä. Och att jag inte brutit ihop av en det-är-massa-snöööö-ute-igen-depression. Imorse var jag redo att plocka fram adventsljusstakarna igen. Fick november-feeling (är det den sämta feelingen ever eller?) och var än en gång glad över att ha 4wd som tog mig fram igenom snömassorna.
 
Båda hästarna blev skodda idag. Lööv it när deras hovar är sådär fina. Helges tassar har blivit så bra sen Martina börjat sko honom. Må denna kvinna alltid vara frisk, kry och bo kvar här! 
Gick sen 20 min med dem efter. Neeeeeej jag gick inte (var lat och ville inte bli blöt om fötterna). Jag red. Jag red Grande barbacka. Jag red Grande barbacka med Helge som handhäst och han skulle bita Grande HELA.TIDEN. 
Tog bara en tur runt gården så de fick röras lite lätt efter skoningen. Helge fick schasas undan med ridspöt ungefär en gång var tionde sekund. Rastlösa häst. Längtar tills man kan motionera ut det där buset ur honom =)
 
Nu ska jag vräka (vadå, jag är hungrig!) i mig hemmagjord pyttipanna. Hänt-i-veckan som svärmor kallar det. 
 
 
 
Hänt-i-veckan built this body. Och lite chips. Förstås.
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0