Vaknade hemma hos mamma och pappa i morse. Var där igårkväll och orkade inte åka hem. Sover alltid så bra där dessutom. Herr A valde ju partyhelg i Sthlm istället för mig så jag ville ha sällskap. Neeeesch. Han hade faktiskt tenta fredag och lördag. 

 

Idag har jag grejat lite hemma och tömkört Helgus. En Helgus som var lite väl fjantig och skulle INTE gå förbi ett hus där några höll på att ta ner julgranen de hade på gården. Efter många fina tvärvända-galoppera-hemåt av honom fick han vackert gå förbi där ändå. Knashäst. Väga 664 kg (exakt faktiskt, källa: Ultuna) och ändå vara så rädd för småsaker som människor och en gran. Att jag är livrädd för spindlar är inte alls samma sak. Inte alls.

 

På vägen hem med Helge blåste en (ful) Volvo förbi med två skotrar på släp. Saktade inte ner WHAT. SO. EVER och jag slängde iväg min allra elakaste mördarblick i ögonen på honom. Förhoppningsvis åkte han, med rädsla för sitt liv raka vägen hem till mamma, la sig i fosterställning och skämdes oerhört över sitt illdåd.

Troligtvis inte. Troligtvis åkte han vidare i full fart, prejade nån pensionär i chickanen, brände lite däck på Statoil, visade rovskåran när han böjde sig för att lossa skotern, proppade käften full med snus, tog en öl och sa något förolämpande till sin lika skabbiga flickvän medan han slängde sin slappa röv i soffan. Eller? Det tror jag. Helge blev iaf inte rädd alls. 

 

Skämt åsido så är det förstås bara en skitsak.

Något som inte är en skitsak är att min mormor som fått en stroke mår bättre idag och visar tecken på att förstå och bli glad att se oss. Det gör ont att se henne försöka prata med oss men inte kunna. Förhoppningsvis blir hon bättre och bättre dag för dag nu.

Älskade fina mormor <3

 

Laddar inför morgonvecka med dipp och....grönsaker! *Klapp på axeln* 

 

 

 

Arg, förbannad och dömande? Japp, ibland.

Kärleksfull, snäll och omtänksam? Ja det med. Man kan vara båda. Allt är inte svart eller vitt. Innerst inne är jag faktiskt en riktig mjukis, men bara om man beter sig som folk och inte är en jävla jubelidiot förstås.