Vilket uppvaknande.

Vaknade av den angenäma upplevelsen av att mitt knä berättade att det ville bli avhugget från mitt ben. Be my guest tänkte jag och var på väg upp för att hämta en rostig kniv i köket men självklart kunde jag inte resa mig. Låg i sängen i godan ro och planerade min egen begravning när det onda försvann och jag kunde flyga ur sängen lätt som en fjäder. 
 
Hade sovit många timmar så jag kände mig utvilad och pigg när klockan ringde. Ingen vanlig känsla direkt. 
 
Hästarna fick en promenad på 45 min i skogen. Skönt att gå lite och knät var mkt samarbetsvilligt och sa inte ett knyst. Kanske inte den allra bästa uppladdningen för Helge inför morgondagens tävling men må så vara. Det är viktigare att även Grande får röra sig. 
 
Vet inte riktigt när jag startar imorgon men jag startar som nr 18 i min klass som är klass 2 så det blir inte så tidigt. Borde alltså hinna knoppa imorgon även om det tar lång tid. Helge hade gnuggat in två enorma fläckar på rumpan och magen inatt så de lär jag väl också ta tag i (nackdelen med att ha en skimmel) (men annars är de finast). 
 
Lite mat sen är det dags att åka till jobbet.
Tjo
 
 


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0