Alltså ni som tycker det är jobbigt att eran häst inte orkar/kan göra vissa rörelser, att den krånglar vid lastning, att den inte vill hoppa, att den är istadig eller va fan ni nu tycker att det är för "fel" på den.
Det är INGENTING! Det går inte att jämföra med vad jag går igenom, eller vad Helge går igenom.

Tänk er att ni köper era drömmars häst, ni ger mycket pengar, ni satsar allt på hästen, gör precis allt i er makt.
Sen dyker det upp ett jättefel på hästen som ni ser till att få opererat och betalar mer pengar än vad hästen köptes för för denna. Ni väntar och väntar på att hästen ska bli "frisk", kunna ridas igen. Efter x antal koliker, återbesök, pengar som går in på veterinärernas konton sekunden lönen kommer in på kontot, mer väntan, åtskiljiga nätter i stallet, blod, svett och otroligt mycker tårar, så går hästen att ridas igen. Ni rider igång väldigt lugnt och försiktigt, mycker mer försiktigt än en "vanlig" häst.
Det går bra, alla tycker hästen är jättefin , har ett bra steg, hoppar bra, "kan bli något" osv sen kantas de senaste två åren av hältor på olika ben, rida igång försiktigt igen, ny hälta, frisk tre veckor och nu.. halt igen!!!!!  Efter ett halvårs vila är Helge halt igen.

Märkte det idag när jag red. Nino sa att jag skulle testa med vanliga skor men gick inte det så blir det pg igen och ev behandling av hovbenet, hur man nu gör det.
Ska ringa på tisdag igen och höra. Jag blir bara så väldigt ledsen av det här.

Det svåraste jag och Helge har hunnit gör är att rida på en 20 meters volt i galopp och hoppat studs typ. Och han är 7 år i år, haft honom i 4 år och han har varit "sjuk" minst 2 av dom.

Så ni som har en häst med hovböld eller något annat jävla i-landsproblem tycker jag inte ett dugg synd om!

Fan jag är så jävla trött på det här så det är något heeeelt sjukt! Vill bara skrika och slå sönder nånting känner jag..


Min fina älskling som gnäggade lite tyst åt mig när jag kom till hagen idag. Fast han hade mat och fast han inte skulle in.
Han är en väldigt speciell häst min Helge.